STORUMAN - EN STOR INLANDSKOMMUN I LANDSKAPET LAPPLAND - VÄSTERBOTTENS LÄN


Du är här:

GEJMÅN - BLERIKEN - GARDIKFORS - AJAURE


Här följer ett utdrag ur häftet "Tekniska uppgifter" som Statens Vattenfallsverk gav ut i samband med regleringen av Gejmån, Abelvattnet och Bleriken. Arbetet med Gejmåns kraftstation påbörjades 1966 och blev tagen i drift i november 1969.

Gejmåns kraftstation är belägen i älven Gejmån, som är ett källflöde till Umeälven inom fjällregionen i dåvarande Tärna kommun. Tärna var egen kommun från 1904 fram till 1970 då man gick samman med Storuman. Gejmån, som avvattnar Arevattnet, Ropen, Abelvattnet och Bleriken, mynnar ut i sjön Övre Björkvattnet. Fallhöjden mellan Bleriken och Övre Björkvattnet är 250 meter. Vattenföringen vid kraftutbyggnaden är 25 m3 och effekten 65 megawatt. Energiproduktionen räknades till 280 gigawatt/år och efter full utbyggnad av dammanläggningen uppe i Abelvattnet (400 miljoner kubikmeter) ökades produktionen per år med 133 gigawatt. Avloppstunneln till Över Björkvattnet är 1040 meter lång med en area av 28 m2. Det fraktades bort 29000 m3 berg vid färdigställandet av avloppstunneln.

Under 2007 började man planera för ett nytt kraftverk uppe vid Abelvattnet. Men det lär dröja innan man får starta bygget eftersom miljökonsekvensbeskrivningen ställer mycket höga miljökrav. Tänk om man hade haft samma höga krav när man planerade dämningen av Storumansjön - Då hade det kanske runnit lite vatten i den gamla fåran vid Forsnacken.

Materialåtgång vid bygget av Abelvattnet och Gejmån:


Här arbetar man med förskäringen av tillfartstunneln till kraftstationens maskinsal.


Vägen upp till Abelvattnet byggs.


En unik bild från det provisoriska samhället AJAURE. Här bodde det ett stort antal barnfamiljer som alla var beroende av Vattenfall. Man hade också byggt ungkarlsförläggningar för ett 60-tal män. Volvo PV ser ut att vara årets bil i byn. Piskställningen till vänster i bild är ett av dom typiska attribut som fanns där Vattenfall byggde upp sina arbetarsamhällen. Husen man reste kallades för "vattenfallsbaracker". Man byggde även gemensamhetsanläggningar i området såsom tvättstugor och en mäss, där man serverade restaurangmat och ordnade danskvällar. Bilden är från slutet av 50-talet.


Kåtafallet som det såg ut innan regleringen


Ett parti av Gejmån som den såg ut 2007. På detta ställe äca älven inte större än en bäck så man kunde med lätthet vada över.


Så här såg det ut vid Ajauredammen 2007.


Flottningsrännan och den gamla älvfåran är tom på vatten eftersom det leds genom kraftverkets turbiner och vidare ut genom en annan avloppstunnel.


LITE KURIOSA OM ÖVRIGA KRAFTVERK LÄNGS UMEÄLVEN



STARTSIDAN          FOTOARKIVET          TILL TOPPEN