Du är här: Startsida / Nybyggare / Byarna / Bastuträsk

BASTUTRÄSK (Gunnarn)

Skattelappen Johan Thomasson var förste nybyggaren vid Bastuträsket. Han fanns där sommaren 1744. Frihetsbrev från K B utfärdades den 24 november 1744. Tio år senare ville Johan klyva nybygget och sälja hälften till Simon Petrus Eriksson i Luspen. Häradsrätten tillstyrkte Johans ansökan, men någon affär med Simon Petrus blev det inte. Han övertog istället sin faders nybygge Luspen.
När Johan Thomasson 1760 bortfördes till Kalmar på livstids fästningsarbete, fick Esaias Erson från Umeå socken tillstånd av K B att under nio års tid få arrendera halva nybygget. Den andra hälften köptes av Anders Michaelsson från Burträsk. Vid skatteläggning i januari 1762 bestämdes skatten till 3 daler silvermynt för vardera åbon.
Esaias Eriksson lämnade nybygget våren 1769 till Johan Thomassons son Johan. Året förut hade Esaias fått upptaga ett nybygge i Bastuträsk. Detta upplät han åt Jon Jonsson Hasselqvist från Jämtböle den 11 april 1771. Hasselqvist sålde hälften därav 1777 till Hans Olofsson från Granö.
1778 bestämde häradsrätten att avlidne Anders Michaelssons nybygge fick klyvas i två delar. Den var änkan Elisabet och sonen Michael som tog över. Michael fick betala 3 riksdaler och 16 skilling var till sina bröder och 1 riksdaler och 32 skilling var till sina systrar.
Nio skrindland nyodlingar (rödningsland) insynades i september 1781. De som skulle bruka området var Elisabet Johansdotter, Johan Johansson, Michael Andersson och Olof Danielsson. Den sistnämnde hade förvärvat 1/3 av Johan Johanssons nybygge. 1784 övertog främlingen Erik Israelsson Olof Danielssons del. Samma år dyker också Herman Olofsson från Risliden upp som åbo i Bastuträsk.
Avlidne Johan Johanssons döttrar Catharina och Christina får den 2 april 1795 införsel i var sin del av faderns nybygge Bastuträsk nr 3.

Vid allmän skattläggning 1798 uppräknas följande åbor i Bastuträsk:

Nils Isaksson (måg till Anders Mikaelsson) Gabriel Jonsson
Michael Andersson Jon Danielsson
Pehr Johansson Hans Pehrsson

 

Här följer några årtal och namn gällande personer som köpte eller övertog hemman och gårdstomter i Bastuträskområdet.
 
1810 - Jacob Hansson övertar Jon Danielssons hemman.
1811 - Nils Isaksson synar ut en ny gårdstomt. Den gamla tomten har svåra skador efter tjällossning.
1815 - Sonen Anders Nilsson övertar pappas kronohemman den 21 januari.
1817 - Anders Andersson från Ljusvattnet övertar kronohemmanet Bastuträsk nr 5 av Jacob Hansson och Carl  Jonsson.
1817 - Johan Jonsson övertar hälften av sin fars hemmane Bastuträsk 4. Villkoret var att pappa Gabriel skulle få bo kvar och driva gården fram till sin död.
1818 - Fredrik Hansson från Stensele köper Bastuträsk nr 2.
1820 - Fredrik Norman från Norsjö köper hälften av Fredrik Hanssons och Anders Anderssons hemman.
1821 - Gabriel Jonsson köper 1/3 av Fredrik Normans hemman och säljer det vidare till Jonas Gabrielsson året därpå.
1824 den 26 mars köpte Johan Olofsson från Vargträsk hälften av hemmanet nr 4 i Bastuträsk.
1824 i juni dog Fredrik Norman. Hans riktiga mamma Gustafva Johanna Norborg och "stjuffadren" (styvfadern) Anders Andersson ville då upplåta hemmanet till en annan av sönerna vid namn Pehr Eric Andersson. Överlåtelse skedde den 3 juli samma år.

Gabriel Jonsson hade 1818 upplåtit halva hemmanet nr 4 till sonen Johan, men denne avstod hemmanet till Abraham Stenlund som 1826 överlät besittningsrätten på Olof Olofsson från Gransele. Gabriel måste stämma dessa tre till tinget för att få ut överenskommen köpeskilling.

1833 utstakades vattenledningar på Bastuträsk bys ägor. Bl.a. från Juktån till Lycksbäcken. Vid samma tillfälle verkställdes ägodelning mellan grannarna Anders Nilsson, Pehr Johansson, Pehr Erik Norman, Jonas Gabrielsson, Olof Olofsson och Johan Olofsson. Vägar genom byn utstakades också. Den 15 januari 1834 sålde Jonas Gabrielsson sitt hemman nr 2 till Pehr Erik Norman och flyttade till Joranträsk.

Pehr Johansson insynade 1836 åkerjord till ett tunnland på Långnäset på norra sidan av Tjeckuträsket, ett tunnland mellan Theckumoran och Kalven samt ett halvt tunnland vid fäbodarna 1,5 km i norr. Av Mårten Larsson i Åskilje köpte Pehr samma år hälften av en förruttnad dammbyggnad i Kittelavabäcken, halva dämningen av sjön Lumsen, dämningen av Svanatjärn och hälften av sjöfodret i samma tjärn. Dessutom insynade han vattenledningar från Gäddtjärnbäcken till Stora Stenmyran och från Skrappelstruckan i Juktån till en annan stor myr. Tillsammans med Johan Olofsson köpte Pehr hemmanet nr 5 av Anders Andersson. 1838 dog den driftige jordbrukaren Pehr Johansson, och hans ägor delades mellan sonen Johan (som var näst yngst av Pehrs sjutton barn) och mågen Erik Johan Jonsson.
Anders Nilsson och Johan Pehrsson fick 1838 införsel i varsin hälft av hemmanet nr 5 som de köpt av Johan Nilssons änka Sara Andersdotter. 1839 köpte Anders Nilsson hemmanet nr 4 av Olof Olofsson.

Tillbaka!