Du är här: Startsida / Fotoarkiv / Inlandsbanan Index / Rallare
Tips: Sätt muspekaren på respektive ansikte så ser du de namn vi lagt ut.

Jonas Fanbergs rallarlag
Fotografen är okänd!

Denna bild är fotograferad på Inlandsbanan strax utanför Storuman. Närmare bestämt på järnvägsavsnittet mellan Röbroskolan och gamla Sorselevägen vid industriområdet. Året är 1927 eller 1928. Det är Jonas Fanbergs rallarlag som ställt upp för fotografen. Jonas Fanberg står som andre man från höger.
Detta fotografi är ur Axel Torgers samling och vi har fått låna det av Bo-Arne Torger, Luspholmen.

Jonas Fanberg, född 2 juni 1866, var en prövad man vars livsgärning Kurt Hamre berättar om i boken "Från Luspen till Storuman". Du kan läsa vad han skriver här nedan:

En rallare av den gamla stammen
 Av Kurt Hamre

   Att skriva om ”Rallarepoken” i Storuman utan att nämna Rallaren Jonas Erik Fanberg vore en oförlåtlig fadäs. Denne man som genomgått många och hårda prövningar i livet. Han prövade många yrken men förlorade aldrig tron på en bättre framtid för arbetarna, en idealist som tillsammans med många andra kämpade för arbetarnas elementära rättigheter, för individens egenvärde. Han föddes i Fors församling i Jämtlands län 2 juni 1866 och avled den 28 aug. 1945 i Storuman. En märklig man och ett märkligt liv.
   J.E. Fanberg växte upp i fattigt jämtlandshem, äldst av nio syskon, och kom redan som nioåring ut i arbetslivet. Upplevde första strejken som 15-åring och därefter Sundsvallsstrejken. Någon skolgång fick han aldrig genomgå, för Sveriges Radio har han berättat hur han som 7-åring fick lära sig läsa och skriva.
   Jonas far hade i skogsarbete fått båda sina ben brutna och fått benen hjälpligt spjälkade av någon kunnig i byn. Ifrån sin sjuksäng i hemmet lovade han Jonas att han skulle lära honom att läsa och skriva. De enda böcker familjen ägde var Katekesen, Psalmboken och Bibeln. Hans fackliga aktivitet under Sundsvallsstrejken resulterade till att arbetsgivaren lät vräka familjen ut på bar backe. Efter denna händelse reste han till Alnö där han höll en ”socialistisk bergspredikan” som han själv skrev i en artikel.
   J. E. Fanberg provade även en tid som gruvarbetare i Malmfälten dit han tog sin tillflykt efter han blev vräkt och avskedad.
- Gruvarbetet i all ära, men som den naturmänniska jag alltid varit, föredrar jag att uppleva denna ovan jord, sa Fanberg vid ett tillfälle.
   Han ville i fortsättningen ägna sitt återstående liv åt rallaryrket. Han kom att jobba bl.a. med Norra Stambanan upp mot malmfälten. Inlandsbanan låg därefter närmast till hands och hamnade nu norr om Östersund i Lit. Fanberg, bas för ett rallarlag, kom till Storuman 1919 efter att ha jobbat på olika banbyggen. I Storuman fortsatte han sin fackliga och politiska aktivitet.

   Tillsammans med E. M. Danielsson och A. V. Forsberg bildade han Storumans arbetarekommun. Fanberg och Danielsson kom även att aktivt deltaga i det kommunalpolitiska livet inom Stensele, men mycken tid ägnades också åt den fackliga verksamheten, ty de erfarenheter, som Fanberg fått från t.ex. Sundsvallsstrejkens tid där övergrepp och självsvåldiga handlingar förekom förvissade honom om att endast genom gemensam kraft skulle arbetarna skaffa sig drägligare och tryggare materiella livsvillkor.

På Sveriges Radio finns inspelningar med Fanberg där han sjunger egna rallarsånger och berättar, han skrev även dikter.
 
De första rallarna på malmbanan
Fotografen är okänd!

Detta är ett fotografi från anläggningen av Malmbanan. Fotot är daterat 1899. Här är det manuellt arbete som gäller. Spett,  spade och grova störar var de arbetsredskap som gällde. Obs. den handdragna vagnen till vänster i bild. Och finklädda fruntimmer förståss... Bilden har vi fått låna av Carl Strandberg, Storuman, som har gjort många mil på norrlands rälsar i ett flertal av SJ´s ånglok. Malmbanan invigdes 1903.
  
Fakta om den tidiga järnvägsutvecklingen i Sverige

De första banorna som byggdes borde ha kallats "trävägar" eftersom rälsen var av trä. Det var banor för att underlätta transport av malm vid gruvorna som fanns i Sverige i slutet av 1700-talet.
År 1804 togs världens första lok i bruk vid en järnbruk i Wales.
År 1845 fick greve Adolf Eugène von Rosen (de Svenska järnvägarnas fader) kungligt tillstånd att anlägga järnvägar i Sverige. Brist på pengar skrinlade emellertid projektet.
År 1849 byggde Claes Adelsköld den första järnvägen för allmänt bruk. De första åren drogs vagnarna av hästekipage.
År 1853 bestämde Svenska staten att man skulle bygga s.k. stambanor i Sverige.
År 1956 invigdes de första lokjärnvägarna.
År 1862 blev västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm färdig. Restiden var 14 timmar med dåtidens snälltåg (av tyskans "schnell" som betyder "snabb").
 
Sen gick det undan med utvecklingen och utbyggnaden av det svenska järnvägsnätet. Malmbanan mellan Gällivare, Riksgränsen och Narvik invigdes 1903.
 
Rallare i Storuman
Fotografen är okänd! Fotot har vi fått låna av Carl Strandberg, Storuman.

Denna bild vet vi inte mycket mer om annat än att det är rallare som jobbade med Inlandsbanans sträckning till Storuman och vidare upp mot Sorsele. Det kan tänkas att damen till höger är "kocka" för rallarlaget. Vi tar tacksamt emot tips om personer, händelser och fotografier från byggnadsepoken av Inlandsbanan.
  
Leonard Mattsson
Fotografen är okänd! Fotot har vi fått låna av Lars-Göran Mattsson, Avesta.

Lars-Göran Mattsson, Avesta, har bidragit med några fina bilder från byggandet av Inlandsbanan. Hans pappa, Leonard Mattsson, var en av frontfigurerna som slet oerhört hårt för att färdigställa järnvägen sträckan Vilhelmina - Storuman - Sorsele. På bilden poserar ett gäng rallare som jobbade på byggandet av Inlandsbanan. Lars-Görans pappa Leonard finns med på bilden 3:a från vänster.
 
Fotografen är okänd! Fotot har vi fått låna av Lars-Göran Mattsson, Avesta.

Tvåa från vänster står Pelle Westergren och han i mitten med pipan i mun är Leonard Mattsson. Här ser vi tidstypiska kläder med lite olika stuk. En sak hade de gemensamt . . . alla skulle givetvis ha något på huvudet. Det är sällan man ser en bild från tiden före 1950 där man ser en karl eller pojke utan någon hatt, keps eller mössa.
 
Fotografen är okänd! Fotot har vi fått låna av Lars-Göran Mattsson, Avesta.
Här sitter Leonard (1:a från vänster) och hans rallarkompisar på en lastad järnvägsvagn. Man höll på att grusa banvallen.
 
Fotografen är okänd! Fotot har vi fått låna av Lars-Göran Mattsson, Avesta.
Leonard tar matrast i slipershögen.
 
Fotografen är okänd! Fotot har vi fått låna av Lars-Göran Mattsson, Avesta.
Leonard (till höger) i samtal med Sivert Johansson från Barsele utanför smedjan i Storuman.
 
Leonard Mattsson 60 år och pension!
Materialet skannat och inskickat av Lars-Göran Mattsson, Avesta.

När Leonard Mattsson fyllde 60 år och samtidigt gick i pension uppvaktades han av chefer, arbetskollegor och vänner vid den lokala banmästaravdelningen 510 i Storuman.
 
Materialet skannat och inskickat av Lars-Göran Mattsson, Avesta.

48 välskrivna namn på listan över de som gratulerade och tackade av Leonard på hans högtidsdag. Du som varit med ett tag känner säkert igen några av namnen. Hilding Segersten (var gift med en syster till redaktörens mamma Ruth Hellqvist) ser ut att vara med på två ställen i listan. Einar Jakobsson, pappa till Rune Einarsson och som var snickare vid SJ och bodde på Vallnäsvägen 46, är givetvis också med och grattar. E. Ivebo torde vara Eivon Ivebo som bodde på Timotejvägen i Storuman.
 
Präktig pys bland präktiga människor
Fotografen är okänd, men gissningsvis har Folke Moberg något att göra med fotografiets tillkomst!

Bilden är tagen vid en koja vid Tjuvbacken intill Storavan vid Avaviken. Tiden är 1928-29 under byggandet av Inlandsbanan mellan Sorsele och Arvidsjaur.
 
Här kan man hitta den i Storuman välkände Göte Moberg. Han bodde på Vallnäsvägen 48 där han hade en billackerarverkstad. Götes pappa, Folke, var rallare. Det är han som lånat ut bilden som är kopierad av C-O Nilsson. Göte, som var född 1925, var alltså 3-4 år på bilden. Damen bakom honom är hans mamma Gerda, som var kocka i rallarlaget.

Text och foto är insänt av Jan Sandgren, Varberg.
 

© Storumansajten.se
 

Tillbaka!