Detta är en del av en topografisk karta från 1796 som bland annat visar UMEÅ LAPPMARK. Det fanns givetvis inga större vägar på den tiden utan det var älvarna som var de huvudsakliga färdlederna. Luspen ligger längs Umeå Elf vid utloppet av Stora Uma (Storumansjön) och Stensele lite längre ner efter älven. Andreas Stångberg i Nissafors skriver i ett inlägg på fb att kyrkan som är utmärkt som Tärna Capell är kapellet på Gamla kyrknäset vid Geavhta/Göuta. Det byggdes 1762, efter att gränsen mot Norge blev fastställd 1751. Kapellet i Voijtjajaure invigdes först 1933. Ranbyn och Vapstebyn är utmärkta i fjällvärlden. Nedströms älven Jucktån ser vi Gubblidan (Gubbträsk) och Åsgiele (Åskilje) där Jucktån går ihop med Umeå Elf.

Detta är en del av en topografisk karta från 1882. Ortsnamnet Storuman har ännu inte etablerats. På kartan ser vi Luspen och Luspholm markerat. Byanamn och andra benämningar har nu fått stavningar som liknar de som gäller i modern tid. Det finns en större väg utritad och det är den som följer Umeälven från Umeå upp till Luspen. Med all sannolikhet fanns det en hästkörarväg som gick vidare från Luspen till byarna Laisbäck, Sandvik (Blaiken) och vidare till Slussfors. Det var inte förrän 1904 som den första ångbåten "Brötanund" gjorde sin jungfrufärd på Umeälven.
Om man öppnar upp hela kartan via länken nedan ser man att Stensele socken gick ända upp till riksgränsen mot Norge.