Så var det förr
 Axplock ur gamla diarieböcker från
Stensele provinsialläkaredistrikt

 

 

 

Sammanställda av

Gunnar Hjernestam

 

              

 

 

             

 

 

 

 

 

DEN FÖRSTE PROVINSIALLÄKAREN

 

Stenseles förste provinsialläkare hette Alfred Wirell. Han utnämndes 1899 men tillträdde inte förrän 1 januari 1900 och tjänstgjorde i Stensele till 1905. Han var född 1863 och avled på Skellefteå lasarett 1916 och ligger begravd på Burträsk kyrkogård. I en gammal läkarmatrikel kan man läsa följande om honom: “Under flerårigt arbete i ett par av Norrlands besvärligaste läkardistrikt hade Wirell förstått att vinna sympatier i osedvanligt hög grad för sin enkla och flärdlösa personlighet och för sin redbogenhet att hjälpa utan hänsyn till den ekonomiska fördelen eller till de strapatser som ofta krävdes. I ortspressen på de olika håll där han varit verksam förekommo också vid hans frånfälle vackra uttalanden vittnande om tacksamhet och erkänsla för hans dugliga och sällsynta oegennyttiga läkargärning.”

 

När doktor Wirell tillträdde sin tjänst 1 januari år 1900 bodde han den första tiden i ett rum i den gamla prästgården, och han hade också mottagning därstädes. Efter en tid flyttade han till skolan, där man inredde bostad på övre våningen. I denna bostad skedde behandlingarna, och det berättas att han där opererade en gammal same för inklämt bråck. Efter operationen forslades gubben hem igen till sin koja, och frun fick stränga order av doktorn att inte ge gubben någon mat på ett dygn. När dr. Wirell efter några timmar tittade till sin patient, fann han honom mumsande på en brödlimpa. På frågan varför gumman ändå givit honom mat, fick doktorn Bibelns ord till svar: “Ingen kan tjäna två herrar....”  (Matteus 6:24) I Matteus 6:24 står: Ingen kan tjäna två herrar, ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kunnen icke tjäna både Gud och Mammon

 

 

 

ÅRSBERÄTTELSE FÖR STENSELE DISTRIKT ÅR  1900      

 

 

1.  a) kyrkoskrifna invånare vid redovisningsårets början: 2871

 

b) Antal födda: 124; antal döda 73.

 

c) Antal döda barn under ett års ålder: 8

 

2. Allmännare förekommande sjukdomar

 

a)  Infektionssjukdomar. Under årets fem första månader särskildt i januari samt april och maj rådde stor sjuklighet i influensa med åtföljande lunginflammationer af elakartad beskaffenhet. Sjukdomen uppträdde först i södra delen af distriktet samt öfvergick sedan under vårmånaderna nästan hvarje lägenhet.

 

Desinfektions åtgärder vidtogos på flere ställen, hvarjemte föreskrefs noggrann  renlighet inom hus. Difteri, som antogs hitförd med hemvändande beväring uppträdde under augusti och följande två månader i flere byar samt blef af ganska svårartad beskaffenhet genom de många fallen af strypsjuka. För sjukdomens hämmande företogs flere sjukresor dels på allmän, dels på enskildes bekostnad, hvarvid hygieniska föreskrifter lemnades.

 

b) Öfriga sjukdomar. Af andra sjukdomar, som förekommit med något större antal fall, må nämnas skörbjugg, som under senare delen af vintern angrep ar­betslag boende i provisoriska bostäder såsom timmerkojor. Efter förändring af födan, som nästan enbart utgjordes af amerikanskt fläsk, bröd, mjölmat och kaffe, till hufvudsakligen färskt kött och grönsaker, upphörde sjukdomen snart nog utan något dödsfall.

 

                

3.          För den allmänna sjukvården vidtagna åtgärder.

 

a)      Vid de smittosamma sjukdomarne hafva åtgärder, der sådana varit möjliga,vidtagits för att skilja sjuka från friska. Särskild sköterska är ej antagen, utan har dertill för tillfället utsetts någon, som synts lämplig.

 

b)På kommunalstämma i oktober i Stensele socken fattades beslut om, att inom hvarje större by skulle, för att finnas att tillgå vid utbrytande epidemisk sjukdom, betingas eller förhyras rum passande för sjukas emottagande, samt att sjukvårderska och desinfektör skulle utses.

 

 

         c) Skolgången har varit inställd till följd af smittosam sjukdom i 3 byar, 2 å 3    veckor på hvartdera stället  .

 

4. Allmänna helsotillståndet.

Som bidragande orsak till den jemförelsevis stora dödligheten i lunginflammation i samband med influensa kan anföras, att under år 1899 inträffade missväxt, samt att innevarande års skörd äfven blev mycket dålig, så att befolkningen måst lefva dels på afknappad, dels vid för den ovanlig föda. Genom tillfälle till arbets­förtjenst i skogarne har dock ingen nöd varit rådande.

Bruket af spritdrycker är bland den bofasta befolkningen temligen obetydligt, dock har på senaste tiden en ökad förbrukning af sådana förmärkts, mycket beroende på den lätthet, hvarmed de kunna bekommas genom allmänna posten.

 

 

 

Kvacksalfveri bedrifves af en kringresande person som sysslar med s.k. ögon-diagnos och utskrifver recept å homöopatisk medicin att till oskäligt högt pris rekvireras från “Apoteket i Sidensjö”

 

5. a) Genom kommunalnämndens i Stensele försorg ha tillsyningsmän och desinfektör anskaffats vid epidemiska sjukdomsfall.

    b)Inom Stensele ha under året 134 barn med framgång vaccinerats. Vacci­nationsföreståndaren har anmodats tillse, att öfveråriga ovaccinerade, hvilka finnas till ett antal af 73, under år 1901 komme att vaccineras.

 

c)  Saknaden af apotek eller medikamentsförråd inom distriktet gör sig ständigt kännbar särskildt för läkaren, som genom den långa tidsutdrägten vid medicins anskaffande från det 10 mil aflägsna apoteket i Lycksele i många fall måste tillhandahålla medicin.

 

d)  Från distriktets 2 barnmorskor har ej ingått rapport om någon instrumental förlossning.

 

6. Embetsförrättningar på grund af vederbörligt förordnande.

a) För helso- och sjukvården: 4 tjensteresor ha efter anmodan af kommunal­nämdens ordförande i Stensele företagits för smittosamma sjukdomar, en för skarlakansfeber och tre för difteri, om hvilka rapport till lste provinsialläkaren insändts.

 

b) För medikolegala ändamål.

En rättsmedicinsk obduktion verkställdes 14/4, hvaröfver protokoll och utlåtande (akut fosforförgiftning, fosterfördrifning) insändes till Kongl Majts Befallnings­hafvande 20/4.

 

 

 

Ingen privat praktiserande läkare, veterinär, tandläkare, fältskär eller apotekare är bosatt inom distriktet. Inom Stensele äro 2 barnmorskor anställda, båda aflöna­de med 250 kr och berättigade till instrumenters bruk, nemligen Evelina, Johanna Persson, född 4/5 I852, och Eva Mattsson född 1/11 1861.

Inom Stensele är som vaccinatör anstäld L.P. Granström med 75 kronors lön och 50 öres ersättning för hvarje vaccinerat barn.

 

8 o 9. Fördelen af mjölkens kokning vid uppfödande af dibarn, som af någon an­ledning ej äro i tillfälle att erhålla di, är här ännu nästan okänd.

Stensele den 29 mars 1901   Alfred Wirell, Extra provinsialläkare

             

 

DOKTOR WIRELLS SJUKRESA TILL SLUSSFORS 20OKT 1904.

 

När jag började som provinsialläkare gjorde man fortfarande sjukresor, man hade mottagning till fram på eftermiddagen och sedan tog resorna vid och man kom inte hem förrän på sena kvällen. Sjukresorna var intressanta och givande, för dels lärde man känna sitt distrikts geografi, och dels fick man se sina patienter i deras hemmiljö. Allteftersom vi fått välutrustade vårdcentraler har sjukresorna mer eller mindre kommit bort. Man anser att man kan ge sina patienter en bättre service på läkarmottagningarna. Det är egentligen synd, ty dels är det värdefullt att känna “sitt pastorat” och dels behöver man inte alltid så mycket hjälpmedel för att diagnostisera många åkommor. Jag gör fortfarande sjukresor på patienternas begäran, och numera är det ju lätt med de fina vägar vi har. Med mobiltelefonens hjälp är vi dessutom lättillgängliga. Jag skall nu relatera en sjukresa där det varken fanns bil eller mobiltelefon, och där doktorn fick vara borta i 2 dagar.

 

 

 

 

Ordet “Luspen” nämns i sammanhanget, det var det gamla namnet på Storuman och finns kvar i en del namn i vårt samhälle. Till Slussfors kunde man endast komma med ångbåt som kostade 4 kronor tur och retur.

Beväringsmannen hade en ledmus i knät dvs en fri kropp som måste opereras och han behövde 1 vecka för att komma till “Västerbottens lasarett”- som Universitetssjukhuset hette för 100 år sedan. Läs och begrunda!

 

Till Beväringsmannen No 194 70/1902 Erik August Eriksson, Forsmark.

 

 

Som Kungl. Västerbottens Regementes Förvaltning lemnat mig i uppdrag att verkställa undersökning af den knäskada (ledmus), Ni ådragit Eder under tjänstgöring och afgifva yttrande, om operation för närvarande är behöflig för sjukdomens häfvande, får jag anmoda Eder vara mig till mötes i Slussfors torsdagen den 20 nästkommande oktober vid ångbåtens ankomst på aftonen vid 6-tiden.                          Stensele 20 oktober 1904  Alfred Wirell

 

 

Till Kungl. Västerbottens Regementes Förvaltning.

 

 

Genom skrifvelse af den 10 sistlidne oktober anmodad att dels afgifva utlåtande, huruvida Beväringsmannen No 194 70/1902 E.A. Eriksson från Forsmark by, Stensele socken, fortfarande lede af den sjukdom(ledmus) i ena knäleden, hvarom förmäles i ett den 25 november 1903 utfärdat läkareintyg, dels uppgöra kostnadsberäkning för sjukdomens operativa behandling å lasarett,

får jag efter att den 20 oktober för ifrågavarande ändamål hafva företagit resa till Slussfors by, der Eriksson på kallelse infunnit sig och blifvit undersökt, härmed afgifva på nämnda undersökning grundat utlåtande samt aflemna kostnadsuppgift.

 

 

                                                            Utlåtande

 

Beväringsmannen No 194 70/1902 Erik August Eriksson från Forsmark by, Stensele socken, lider fortfarande af samma sjukdom(ledmus) i vänstra knäleden, hvars förefintlighet en föregående läkareundersökning gifvit vid handen. Vid den af mig företagna undersökningen iakttogos nämligen i vänstra knäleden tvenne ungefär hasselnötstora, benhårda kroppar, som läto med lätthet förskjuta sig. Leden var på yttre sidan något svälld och ömmande för tryck. Skärande smärtor sägas särskildt vid ansträngande gång inställa sig såväl i knäleden som närgränsande delar af lår och underben. Då utsigt finnes, att sjukdomen genom operation skall kunna häfvas, synes sådan snarast möjligt böra å lasarett företagas.

 

 

KOSTNADSUPPGIFT

 

 

Sjukvårdsafgift under en månad a 0,75 kr pr dag                                                Kr 22,50

Resa från Forsmark till Luspen 8,7 mil a 1,40 kr pr mil

(gång och roddväg)                                                                             Kr 12,18
Skjuts från Luspen till Hällnäs 17,1 mil a 2 kr pr mil                             Kr 34,20
Järnvägsbiljett Hällnäs-Umeå                                                             Kr 2,80

 

 

Dagtraktamente under resan Forsmark-Umeå 6 dagar a kr 2,50 Kr 15            

Återresa Umeå-Forsmark                                                                  Kr 49,18
Dagtraktamente under återresan 6 dagar a kl 2,50                             Kr 15:-

                                                                                        s:a             Kr 50,86

 

 

 

 

 

Doktor Wirells räkning för sjukresan:

 

20/10 Stensele-Luspen 0,6 mil å 3,60             kr 2.16

 

Ångbåtsbijett Luspen-Slussfors        kr 2.00

21/10 Återresa Slussfors-Stensele                kr 4.16

 

Åkdonslega 1,2 mil å 0,60                               kr 0.72

 

Dagtraktamente d 20/10 o 21/10  kr 20

 

Arfvode för undersökning och utlåtande         kr 5

                                                                                      S:a             Kr 34,04

                                                                                     

 

Mångsidigheten hos den tidens provinsialläkare var stor!

 

 

                                    DOKTOR WIRELL YTTRAR SIG OM EN NY

                                        BEGRAVNINGSPLATS  I   STENSELE

 

.

Till Förste Provinsialläkaren Herr Dr. S Cronberg, Umeå.

 

Med anledning af Eder skrifvelse af den 5 dennes får jag härmed vördsamt afgifva yttrande om ett från kyrkoherdebostället i Stensele till afsöndring föreslaget områdes lämplighet till begrafningsplats. Inom detta område ligga såväl platsen för Stenseles första, nu rifna kyrka, hvilken byggdes omkring år 1820, som den första begrafningsplatsen, hvilken upptog nordvestra hörnet af det ifrågavarande området. Sedemera användas äfven ett område närmare kyrkan till begrafningsplats. Det föreslagna området, som således är en utvidgning af de förut använda begrafningsplatserna, är beläget invid Umeelfven på en af tvänne småkullar sammansatt höjdsträckning med sluttning nedåt elfven.

 

Marken utgöres af tallmo med endast fingerdjup betäckning af humusjord. Närmast under det tunna lagret af mylla består jordmånen af hårdt sammanpackadt, stenblandadt grus s.k. pinnmo till 1 1/4 mts djuplek; derunder lösare grus. 1 vestra delen finnes ett mindre område af annan beskaffenhet, i det på ett 1/4 meter djupt myllager följer 2/3 meter djup sandmo, derefter ett tunt lerlager och först derpå grus.

 

Dränering och afledning af regnvattnet kunna till följd af markens sluttning nedåt elfven i fall af behof lätt genomföras. Grundvatten har vid gräfning af grafvar icke observerats och torde, äfven då elfven, af hvilken grundvattenståndet i Stensele by är beroende, står högst, ej nå upp till en nivå 3 meter under markens yta. En några meter bred jordremsa närmast elfkanten är för öfrigt undantagen till gångstig. Ingen afvägning har, så vidt kändt är, blifvit gjord.   

 

Det närmast begrafningsplatsen belägna boningshuset, kyrkoherdebostället, ligger på 110 meters afstånd från densamma. Åt andra håll är det minst 250 meters afstånd till boningshus eller tomt avsedd för bebyggande.

 

 

Af vad som anförts torde framgå, att det ifrågavarande området är lämpligt till begrafningsplats, och att ingen olägenhet i sanitärt hänseende för den kringliggande trakten är att befara af områdets användning till afsedt ändamål.

 

 

Stensele den 21 februari 1902
Alfred Wirell  e.provinsialläkare

 

 

 

 

 

Rättsmedicinsk obduktion i Stensele år 1900 utförd av Stenseles förste provinsialläkare Alfred Wirell.              

 

År 1900 den 14 april förrättades på anmodan af KongLMajts. Befallningshafvande i Vesterbottens län rättsmedicinsk besigtning och liköppning å döda kroppen efter ogifta pigan F A J från Sandsjön i Sorsele socken och i tillfällig tjenst i Norrbäck i Stensele socken. Förrättningen verkställdes i Stensele kyrkoby i närvaro af Jägmästaren K. Gram och Fjerdingsmannen C.J. Sterilund.

Vid protokollet Kronolänsmannen 0. Lindahl.

 

Likets identitet intygades af Dödgräfvaren Jonas Aron Karlsson.

 

 

SPECIES FACTI

 

 

Liket åtföljes af ett protokoll öfver polisundersökning verkställd i Norrbäck dén 10 april af Kronolänsmannen G. Lindahl. Af nämda handling, äfvensom af hvad jag såsom tillkallad läkare dagen före dödsfallet erfarit, framgår:

att bemälda F A J, 22 år gammal, från Sandsjön i Sorsele socken sedan december sistlidet år haft tillfällig tjenst hos Inspektor S. Berggren i Norrbäck, hvilkens hushåll hon förestått; att hon alltid åtnjutit god helsa ända till den 2 april, då hon klagat öfver illamående och legat till sängs, den 3 varit något bättre, men den 4 åter blifvit sängliggande sjuk samt haft ymniga svarta kräkningar och svåra smärtor i hela kroppen och den 5, efter det en stark blödning från underlifvet inställt sig på morgonen, gjort framställning om, att barnmorska skulle eftersändas, men att hennes begäran ej efterkommits, utan i stället eftersändts läkare, som ankommit till Norrbäck på eftermiddagen;

 

 

att hon, som befunnits hafvande och sagt sig hafva haft sista regleringen under första veckan af november, då företett tecken på fosforförgiftning/ stor kroppssvaghet, smärtor i buken och i “all kropp”, lindrig gulfärgning af huden, mörkt färgade kräkningar, blödning från underlifvet m.m. / men på tillfrågan, om hon intagit något medel i afsigt att fördrifva foster, förnekat detta;

att hon, då lämplig vård ej kunnat beredas på platsen, afförts till Lycksele sjukhus, men aflidit på vägen dit vid middagstiden den 6 dennes;

att för hushållets i Norrbäck behof användts vanliga fosfortändstickor, utan att vid undersökningen afskrapade eller uppblötta sådana påträffats, men att deremot bland en del i olåst skåp förvarad medicin en flaska med arsenikhaltig djurmedicin funnits och tilvaratagits;

 

att hustru S J B, en slägting till den aflidna och boende i närheten af gården Norrbäck, uppgifvit, dit hon den 4 april kallats till J, som då varit mycket sjuk och sagt sig önska biträde af barnmorska, men afböjt af B föreslaget tillkallande af läkare ,med förmälan att han ej kunde hjelpa henne;

 

att B som länge misstänkt, att J varit hafvande på sin fråga till henne, om hon icke sjelf varit orsaken till, att hon nu vore så sjuk, fått ett nekande svar, men det oaktadt ansett, att J sjelf intagit gift; samt att ingen anledning förefunnits att misstänka, att J omkommit genom annans ågöranden eller samverkan.

Liket har efter ankomsten till Stensele förvarats å bårhuset, der lufttemperaturen har vexlat mellan -16 och +6 gr C.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

YTTRE BESIKTNING

 

1.     Liket ligger naket upplagdt på obduktionsbordet.

 

2.    Kroppen proportionerligt byggd med godt hull och kraftig muskulatur.

 

 

3.    Allmänna hudfärgen blek med tydligt framträdande gulfärgning å ansigtet och bröstets öfre del. Å högra underarmen, på insidan af båda knälederna samt på utsidan af högra låret finnas till­sammans fem ungefär 1-örestora, blåfärgade fläckar, som orsakas af motsvarande stora blödningar i underhudsbindväfven.

 

4.   Å ryggen, utom å de ställen, som varit utsatta för tryck, en ljusröd färgning, som vid insnitt visar sig bero på blodfyllnad i hudkärlen. I knä- och fotlederna kvarstående likstelhet. Å öfre delen av buken och kring nafveln är huden grönt missfärgad.

 

5.    Den hårbevuxna delen af hufvudsvålen oskadd.

 

6.    Ögonlocken halfslutna. Den venstra pupillen måttligt vidgad, något större än den å högra ögat. Ögonens bindehinnor blekt gu­la, utan blödningar.

 

7.    I yttre hörselgångarne intet främmande innehåll.

 

 

 

 

 

 

 

8.    Från näsöppningarne till öronen ett smalt stråk af en tunn, svart­brun beläggning. I näsöppningarne ett brunt halfflytande ämne i ringa mängd.

 

9.    Läppränderna intorkade. Tungan i tunnt lager betäckt af ett röd­brunt, å tungans främre del intorkadt slem. Läpparnes och tand­köttets slemhinna blekt gulröda. Ur munnen en svag lukt af ter­pentin och kamfer.

 

10.   Halsen, rörlig inom normala gränser, företer endast normala hud-veck.

 

11.   Bröstkorgen väl hvälfd. Bröstkörtlarne måttligt stora, mjuka. Ur desamma låter sig en stråle utpressas en gul, något grumlig vätska. Bröstvårtorna och vårtgårdarne blekröda.

 

12.   Buken uppdrifven, mjuk. I nedre delen kännes genom bukbetäck­ningarne en större, rundad, något rörlig knöl.

 

13.   Slidan är utfyld af en hönsäggstor, blodindränkt vaddpropp.

I förgården och slidan en ringa mängd blodblandadt slem.I mödomshinnans bakre del en ärrvandlad inbugtning, hvarjemte sådana af liknande beskaffenhet finnas å andra ställen af dess omkrets. Yttre könsorganens slemhinna blekt gråröd. Området krings könsdelarne och insidan af låren belagda med intorkadt blod.

 

14.   Stolgångsöppningen utan anmärkning.

 

15.       Intet tecken till ytte våld.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

INRE BESIGTNING

 

 

16.  Hufvudsvålens insida blekt gul.

17.   Under tinningsmusklernas senskida, mest å venster sida, ett

      tiotal hampfröstora blödningar.                                

18.   Den afsågade delen af hufvudsvålen, som aflossas med vanlig lätthet, är välformad och har vanlig tjocklek.

19.   Hårda hjernhinnan af vanlig spänning och genomskinlighet. I långa blodledaren en tesked tunnflytande, mörkrödt blod. Hårda hjernhinnans insida glatt.

20.  Mjuka hjernhinnan, glatt och glänsande, af vanlig tjocklek. 1 dess maskrum måttlig mängd klar, serös vätska. Mjuka hjernhinnans kärl öfver vindlingarne måttligt blodfyllda.

21.   1 hjernans sidokamrar en matsked klar ofärgad vätska.

22.  Blodkärlen å hjernans bas, mjuka och sammanfallande. Mjuka hjern­hinnan är på basen af samma beskaffenhet som på hjernans konvexa yta och aflossas öfver hela hjernan med lätthet. Den hvita sub­stansen har något minskad glans, vanlig blodprickighet samt hvit, på somliga ställen svagt ljusröd färg. Hjernans grå substans, de centrala nervkärnorna, lilla hjernan, Varolsbryggan, förlängda märgen utan anmärkningsvärda förändringar.

23.  Blodledarne å skallens bas måttligt fyllda med svartrödt, tunnflytande blod. Skallens ben oskadade.

24.  I sammanhang med det från hakspetsen till blygdbenet lagda snittet öppnas bukhålan.Från bukhålan ingen främmande lukt. I stora nätet ett par 2-örestora blödningar. I bukhålan ett par matskedar blodfärgad, klar vätska.

 

 

     

 

       Bukhinnan å bukväggarne blekgrå,öfverallt glatt och glänsande,med här och hvar framträdande mörkröda, ända till flathandstora fläckar, som orsakas af motsvarande stora blöd­ningar under bukhinnan. Å de föreliggande tarmarne samt å lif­modern, som är ungefär barnhufvudstor, är bukhinnan rödgrått fär­gad, beroende på blodfyllnad i de finare kärlförgreningarne. I tarmkäxet finnas utbredda blödningar mellan bukhinnans båda blad.

 

 

25.  Den öfre delen af luftstrupens slemhinna belagd med en ringa mängd

      svartbrunt slem.                                     

26.  Ljudspringan fri. Mellan halsens muskler, såväl de ytliga som dju­pa, flere ända till tvåkronestora blödningar. I svalget och mat-strupen en matsked af ett svartbrunt, klibbigt ämne. Slemhinnan i svalget och matstrupen gråröd, något svullen.

27.  I struphufvudet och luftstrupen ungefär en matsked mörkt, segt slem. Slemhinnan gråröd.

 

28.  Å bröstkorgens nedre del, särskilt i refbensmellanrummen, talrika blödningar. Vid bröstkorgens öppnande sammandraga sig lungorna

så, att de lemna största delen av hjertsäcken fri. Lungorna öfver­allt fria. I venstra lungsäcken ungefär 75 kcm rödbrun, klar vät­ska; i högra lungsäcken 50 kcm vätska af samma beskaffenhet. Under

lungsäckarnes bröstkorgsdel finnas flere blödningar.

29.  På utsidan af hjertsäcken talrika, ungefär ärtstora blödningar. I hjertsäcken, hvars inre blad öfverallt är glatt och glänsande, en matsked rödbri.m, klar vätska.

 

 

 

30.  I högra lungpulsådern och högra hjerthalfvan en thesked mörkrödt tunnflytande blod. I venstra hjerthalfvan en thesked blod af samma beskaffenhet.

 

31.   Hjertat, som har en storlek motsvarande likets knutna hand, kännes sladdrigt. Under dess serösa öfverdrag, som öfverallt är glatt och glänsande, på flere ställen i synnerhet på hjertats baksida punktformiga till hampfröstora blödningar. Hjertats särskilda afdel­ningar af vanlig rymd och väggtjocklek, dess valvler och mynningar utan   anmärkning. Hjertköttet smutsigt grårödt, skört.

    .

32.  Den högra lungan af en i de främre delarne gråröd, i de bakre och nedre mörkröd färg, kännes öfverallt luftkuddig. Det serösa öfver­draget glatt och glänsande. Snittytan, mörkt rödbrun, är öfver­allt jemn och glatt; vid tryck utpressas från densamma en lufthal­tig, blodfärgad vätska i ringa mängd. Lungsubstansen ingenstädes skör.

 

33.  Den venstra lungan visar i hufvudsak samma förhållanden som den högra.

34.   Mjälten, något större än vanligt, är af slapp  konsistens. Snittytan mörkt brunröd. Mjeltsubstansen temligen lös.

 

35.  Den venstra njuren af ungefär vanlig storlek och utprägladt slapp konsistens. Snittranden, äfvensom colunina Bertini, svällande.Bark­substansen är förtjockad och smutsigt gul, skarpt avgränsande sig från de gråröda pyramiderna. I njurbäckenets slemhinna talrika smärre blödningar.

 

36.  Den högra njuren visar liknande förhållanden som den venstra även med      avseende å blödningarne.

 

 

 

37.  Lifmodern, rundad, elastisk, mäter i bredd mellan äggledarne 14 cm och i längd 21 cm. I lifmoderhålan finnes, inneslutet inom sina hinnor och flytande i fostervattnet, ett manligt foster af 25 cm längd och vägande 340 g. Moderkakans diameter 13 cm. Nafvel­strängens längd 30 cm. Mellan moderkakan och lifmoderväggen, äfven­som i muskulaturen vid inre modermunnen, utbredda blödningar. Lif­moderväggens tjocklek vid äggledarne 1,5 cm, vid inre modermunnen 1 cm. Muskulaturen är smutsigt missfärgad och slapp och brister lätt vid tryck. I de med lifmoderväggen förenade ägghinnorna tal­rika större och mindre blödningar. I högra äggstocken en bönstor, äkta gul kropp.

 

38.  Blåsan innehåller en mindre mängd grumlig urin. Slemhinnan blek-gul.

 

39.  I magsäcken, som uttages efter dubbel underbindning och uppklippes i ett rent porslinskäl, finnes ungefär 300 kcm nästan svart tjockflytande innehåll af syrlig lukt och sur reaktion. Magsäckens slemhinna, särskildt i pylorusdelen, sväld och af blekt gul färg; å bakre väggen af fundusdelen är den tunn och skifferfärgad.

 

40.  I tolffingertarmen och närmaste stycke af tunntarmen, hvilka tarm­delar uttagas efter dubbel underbindning, finnes svartbrunt, tjock­flytande innehåll.

 

       Slemhinnan blekgul. I den öfriga delen af tunn­tarmen, hvilken uppklippes här och der i läge, finnes i temligen riklig mängd i öfversta delen svartbrunt, i nedersta delen ask­grått, slemblandat innehåll utan fosforlukt eller bitar af fosfor­tändstickor. Slemhinnan blekt grå.

 

     

 

 

 

41.   Nedre delen af groftarmen jemte ändtarmen uttages efter dubbel underbindning. Tarmdelen innehåller halffasta, lergrå fekalmassor utan fosforlukt. Slemhinnan blekt grå. I öfriga delar av tjock­tarmen har innehållet liknande utseende, men mindre fast konsi­stens. Slemhinnan blek.

 

42.  Lefvern, något större än vanligt, af degig konsistens. Dess yta starkt gul, der och hvar med violett skiftning. Snittytan smut­sigt gul med rödgråa öar och punkter. Lefversubstansen ytterst skör.I gallblåsan en ringa mängd grågrönt, slemmigt innehåll.

 

 

43.  I stora kroppspulsådern en obetydlig mängd tunnflytande blod.

44.  Skelettets ben hela.

45.  I öfrigt intet att anmärka.

 

 

Sålunda befunnet, sanningsenligt dikteradt, uppläst och justeradt.

 

 

Alfred Wirell

Extra provinsialläkare

 

 

Att alla kaviteter blifvit öppnade, och protokollet under förrättningen af obducenten dikteradt, intyga

 

                  Karl Gram                                                      C .J.Stenlund

 

Jägmästare                                                                 Fjerdingsman

                                                                                            

 

 

                                                  UTLÅTANDE

 

På grund af hvad sålunda blifvit vid obduktionen ådagalagdt får jag det utlåtandet afgiva, att Ogifta Pigan F A J aflidit till följd af akut fosforförgiftning(pp 3,6,17,24,29,31,35,36,37,39,40 o 42),hvilket härmed på heder och samvete intygas.

 

Stensele den 17 april 1900

 

                                                               Alfred Wirell   ex. provinsialläkare

 

Till K. Medicinalstyrelsen stäld-.räkning å ett belopp af kr 20:- för obduktionsförrättningen jemte protokoll och utlåtande i två utskrifter.

 

 

                                                   Barnmorskeri.

Evelina, Johansson Persson, född Stenvall, hon föddes 4/5 1852 och dog 23/1 1935. Hon ligger begraven på Stensele kyrkogård och på hennes gravsten står: “Saliga dag att Jesus få se”.

Utlåtande öfver Barnmorskan Evelina Perssons Berättelse om d 1/11 verkställd instrument(tång)förlossning å Ogifta S B 40 år gammal, från Mjelkosnäset i Stensele socken: Enligt den 24/11 erhållet meddelande var barnsängskvinnans befinnande d 17/11 godt. Barnmorskans bruk af instrument synes hafva varit befogadt, men tillgreps väl sent för att rädda fostrets lif. Läkarens tillkallande föreslogs av barnmorskan, utan att hon dock lyckades förmå någon af de närvarande att på nytt färdas den 4 mil långa och svåra vägen.

 

Stensele den 28 november 1901

 

Alfred Wirell, e. provinsialläkare

 

Anteckning å Barnmorskan Perssons rapport om tångförlossning, verkställd den 15 juli 1902:

 

“Då fostrets lif var i fara, och tillkallande af läkare 13 kms gångväg skulle tagit minst 5 timmar, synes barnmorskan haft skäl för sitt ingripande. Enligt från Barnmorskan Persson d 4/8 erhållet meddelande voro såväl moder om barn två veckor efter förlossningen friska.”

 

Alfred Wirell

 

I Västerbottens Folkblad 22 september 1993 kan man läsa följande: “Husläkare tar jobb från barnmorskor - barnmorskor vill inte ha en läkare som styr deras jobb” 70 år tidigare står följande att läsa i Stenseles provinsialläkares rapport:

 

Anmodad att avge yttrande angående en av barmorskan Nanny Holmner i Pauträsk till Kung. Med.St. ingiven skrivelse, innehållande klander mot tvänne kvinnor fru M G och fru S J båda i Skarfsjöby för befattning med förlossningar får jag fördenskull vördsamt göra följande uttalande:

 

 

Det torde vara i hög grad och mången gång behövligt att i fjäll- och ödebygder vanligen utan vägar och barnmorska inom rimligt avstånd att barnsängskvinnor, som ofta äro ensamma i sina avsides och ensligt belägna hem erhålla nödig hjälp och omvårdnad även av annan välvillig person än barnmorska, då det förvisso ej så sällan händer, att barnmorska ej hinner fram till förrättningen på en hel dag och kanske ännu mer. Fördenskull synes det ej vara välbetänkt, att genom någon åtgärd försvåra möjligheten för dessa barnsängskvinnor till erhållande av den hjälp, som står närmast till buds även om sådan understundom lemnas av icke fackutbildad.

 

Barnmorskan Nanny Holmner, stationerad i en avlägsen fjällby 3 mil från landsväg och större annat samhälle Skarfsjöby, som har annan barnmorska att tillgå på 1,6 mils avstånd, kan ej under några omständigheter påräkna något större antal förrättningar. På grund av de förhållanden som råda i fjäll- och ödebygderna är hjälp av annan än fackutbildad ofrånkomlig och nödvändig. Finnes derför någon att anlita, som genom vana vunnit bättre färdighet, synes detta vara till fördel och förtjänst, då större omsorg helt säkert kommer den hjälpbehövande till del.

 

Och då för övrigt barnm. Nanny Holmner icke påvisat, att uppgivna fru M G samt fru S J vid den befattning de tagit med förlossningar låtit komma sig försummelse eller straffbar förseelse till last, får jag vördsamt hemställa, att barmn. Nanny Holmnérs skrivelse ej måtte föranleda till någon särskild åtgärd.

 

Stensele den 19 februari 1922

 

Johan Henriksson, extra läkare

 

 

 

 

                            PERIODEN 1913 OCH FRAMÅT - NYA SJUKSTUGAN

 

 

Vid denna tid fanns ingen sjukstuga, utan de sjuka fick vårdas antingen i sina hem eller i någon av kyrkstugorna. 1913 kan man i årsberättelsen läsa: “under året har på intitativ af undertecknad af socknen förhyrts 2 rum med sängplatser för 4-6 patienter. Såsom sköterska har anställts en kvinna som på hösten sändes att genomgå en af Fattigvårdsförbundet anordnad gratiskurs på sinnessjukanstalt.”

 

 

Denna kvinna hette förmodligen Nanny Persson sedemera gift med August Berglund i Storuman. Provinsialläkare vid denna tid var Bror Bjerner. Huset ägdes av en som hette Efraim Andersson, och det står nu i nyrenoverat skick kvar vid Blå Vägen - “Plåt-Hugo”.

 

I samma årsberättelse från 1913 skriver dr Bjerner: “De förut nämnda sjukrummen äro visserligen anspråkslösa, men göra dock en hel del nytta, hälst som sköterskan är rätt duglig. Jag har en förhoppning att inom en nära framtid kunna genomföra byggandet af en sjukstuga, hvilket är ett lifsvillkor för rationell sjukvård härstädes.

 

I 1914 års berättelse läser man:” De i föregående rapport omnämnda sjukrummen ha i midten av januari tagits i anspråk och sedan så godt som oafbrutet varit upptagna och tjänstgjort som en provisorisk sjukstuga.

 

Under årets lopp har beslutats uppföra en sjukstuga enl. en teckning af Byggmästare Sundström å tomt belägen mellan läkarebostaden och vägen, skänkt till ändamålet af Holmsunds bolag. Kostnaden för densamma torde allt inberäknat (äfven vattenledning och centraluppvärmning) komma att stiga till 250.000 kronor, hvaraf landstinget beslutat bidraga med 6000 kronor. Sjukstugan skall enligt kontrakt vara färdig 15 oktober 1915.”

 

Men byggförseningar fanns även på den tiden. I 1915 års berättelse står:    ” Den provisoriska sjukstugan har även i år varit belagd särskilt under första halvåret. Under årets lopp har sjukstugubygget skridit allt mera fram, så att densamma den 15 jan. 1916 öppnas för mottagande av sjuka. På grund av det ogynnsamma byggvädret blir densamma dock ej färdig till avsyning förrän 15 juli. Sjukstugan är avsedd för 8-10 patienter men kan utan svårighet mottaga dubbla antalet. Examinerad sköterska med särskild kirurgisk utbildning har anställts.

 

Den nya sjukstugustyrelsen

 

 

Protokoll hållet vid sammanträde i Stensele den 14 november 1915 med styrelsen för Stensele sjukstuga.

 

Närvarande: herrar O. Gerdlund, F.E. Holmner och J.E. Sjöberg ävensom undertecknad Burman

 

§1

 

 

Till ordförande och redogörare i styrelsen för år 1916 utsågs undertecknad Burman samt till vice ordförande hr J.E. Sjöberg.

 

§2

 

Till läkare vid sjukstugan antogs provinsialläkare B. Bjerner.

 

§3

Uppdrogs åt hr Sjöberg att anskaffa piga vid sjukstugan för tiden 1/1-1/10 1916

 

 

Som ovan/

 

O.  Burman

Sammanträde med sjukstugustyrelsen 26 december 1915: “Enär styrelsen inhämtat att svårighet förefunnits att erhålla lämplig sjuksköterska mot de av landstinget fastställda avlöningsförmåner, så beslöt styrelsen ingå till kommunalstämman med framställning om beviljande av skäligt lönetillägg åt sköterskan av kommunens medel.

 

 

 

 

Till biträde vid stugan antogs Ester Eugenia Holmner från Skarfsjö mot en avlöning av högst 150 kr per år räknat.

Arbetet hopade sig på den nya sjukstugan och den jämfördes med lasarettet i Umeå!

1 juli 1916 skriver dr Bjerner till styrelsen:”På grund av sjukstugans rätt stora beläggning och de ej så sällan förekommande operationerna börjar arbetet att bli för mycket ansträngande för sköterskan, ock får jag derför vördsamt anhålla att styrelsen, såvidt det är möjligt vidtager åtgärder för anskaffande av ytterligare ett biträde.” Om den stora beläggningen skriver styrelsen:” Orsaken härtill är att söka i sjukstugans belägenhet som gör att densamma synes komma att anlitas även som ersättare för lasarett inom övre lappmarken. Hit hava kommit rätt många patienter från gränsbyarna inom Lycksele, Sorsele och Vilhelmina, varjämte största delen av sjuklingarna från Tärna socken. Då härtill kommer, att sjukstugan hittills haft förmånen av en ovanligt skicklig läkare, har följden blivit att den använts i stor utsträckning av sådana som behövt genomgå operation men ej haft råd och möjlighet att bekosta resa ned till lasarettet i Umeå.”

 

 

Budget då 10.000 kronor - idag 20 miljoner!

I den nya sjukstugans första budget finns några intressanta poster:

Läkemedel                                                         650:-
Avlöning läkaren                                                750:-
Avlöning sköterskan                                          500:-
Mineralvatten, vin, is mm                                     75:-

 

 

 

 

 

 

Denna sista post kanske låter en förmoda, att det var livat att vara patient på den tiden!

Men det blev ändring efter några år. 1923 då dr Tord Arvedsson tillträtt som provinsialläkare finnes följande protokollsanteckning: “då läkaren vid sjukstugan dr T. Arvedsson flere gånger till styrelsen muntligen framställt förslag om att en i matlagning kunnig person måtte vid sjukstugan anställas, beslöts att i 1924 års stat upptaga lön för kokerska med kronor 720:-. I 1925 års stat har “dryckesposten”

ändrats till:

 

 

Mineralvatten och näringspreparat! 200:-

 

 

 

TRAGIK

 

 

År 1913 den 28 juli förrättades på anmodan af Kungl Befallningshafvande i Vester­norrlands län rättsmedicinsk besigtning och liköppning efter flickebarnet H K N 1 3/4 år gammal. boende i Stensele socken. Förrättningen verkställdes i ett uthus tillhörigt Faktor A.G. Jonsson i närvaro af t.f. länsmannen Manfr. Andersson, Fjerdingsmannen A.F. Fredriksson och Faktor A.G. Jonsson. Protokollet fördes af A.G. Jonsson.

 

Polisrapporten innehåller i hufvudsak följande: Den dödas moder, som tidvis varit grubblande och tillhör en släkt i hvilken sinnessjukdom ofta förekommit, hade särskildt de sista 3 veckorna varit sömnlös och nedstämd.

 

 

Natten 26-27 juli hade hon vid 2-tiden stigit upp och tagit barnet, som låg i vaggan och stoppat detsamma i en hink med vatten, tills det ej längre visat tecken till lif. Då hennes man sedan vaknat, hade hon meddelat honom det skedda och förklarat, att hon gjort det för att barnet skulle slippa lida och få komma till Jesus.

 

 

                                            Obduktionsutlåtande.

 

På grund af hvad sålunda vid obduktionen förekommit får undertecknad afge det utlåtande, att ett flertal vid obduktionen iakttagna förändringar tillsammans med en ganska hög grad af sannolikhet tala för att flickebarnet H K N aflidit genom drunkning-dränkning(kväfvning i vätska) utan att obduktionsresultatet i och för sig är tillräckligt att med full säkerhet fastställa denna diagnos, då endast så kallade allmänna tecken till drunkning påvisats, såsom ej sällan är fallet vid detta dödssätt,och att intet vid obduktionen förekommit som strider mot det antagande att vid barnets död så tillgått som modern omtalat hvilket härmed på heder och samvete intygas.

 

 

Bror Bjerner

leg läk prov läk.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Kungl Medicinalstyrelsen                                                                                  

 

Rapport om tjensteresa den 5 och 6 juli 1921 till Stensele socken i Vesterbottens län. Resan företagen i anledning av uppgift pr telefon från Gunnarn, att ett barn i en skogsby en mil derifrån “led av stark heshet och höll på att kvävast’ och anmodan om omedelbart besök.

1. Besöka ställen; Grundfors by, torparen R R.

 

2. Sjukdom: difteri(croup)

 

3.  Antal sjukdomsfall: en

 

4. Antal dödsfall: 0

5: Sjukdomens beskaffenhet: Den insjuknade, en nära 4-årig flicka utvisade ett medelsvårt fall av svalgdifteri jämte croup(stark heshet, torr, klingande hosta, lindrig larynxstenos).

 

6. Orsaken till sjukdomens uppkomst: Härom fanns ingen upplysning, som antydde någon särskild smittkälla. För ett år sedan hade i en granngård difterifall inträffat och då ävenledes på nu besökta ställe ett fall av halssjukdom, vilket dock enligt läkares uppgift skulle varit angina.

 

7. Sanitära förhållanden: Trångboddhet förelåg men snyggt och rent i stugan. Serum gavs åt den insjuknade liksom åt två friska barn preventivt. Gurgelvatten fanns till hands ävensom lysol för desinfektion.

 

8. Anbefallda eller redan vidtagna åtgärder till förhindrande av sjukdomens spridning med hänsyn till:

 

 

 

a) den sjukas isolering och vård: Då familjen hade blott ett rum till förfogande gavs anvisningar ang. gårdens isolering i sin helhet. Epidemisjukhus eller annat isoleringsställe för kommunens epidemisjuka finnes ej, icke heller epidemisköterska.      

 

b) personer i den sjukes familj och närmare omgivning eller som eljest varit i beröring med den sjuke: obehöriga och främmande personers beröring med stället är förbjudet under sjuktiden och intilldess desinfektion verkställts derstädes.

 

c) vatten, livsmedelshantering och annan verksamhet: särskilda åtgärder i berörda hänseenden ej av behovet påkallade; mjölken blott för det egna hushållet.

 

d) bostads- och andra lägenheter: anvisningar och föreskrifter beträffande smittrening under sjuktiden lemnades; efter dess utgång kommer noggrann desinfektion att verkställas genom kommunalnämndens försorg.

 

Stensele den 8 juli 1921 J. Henriksson; Extra läkare

 

DIAGNOSTIK AV KOTFRAKTUR 1913

A.B.. 22 år, Gunnarn har af mig undersökta d 7.10 och 8.11 1913 för en skada å ryggraden enl. uppgift uppkommen vid militäröfningarne i sept i år, och därvid har befunnits att lsta dorsalkotans proc.spin. varit starkt ömmande för tryck, varit något förskjuten inåt och att han här lok. svåra smärtor vid rörelser alltifrån olycksfallet, hvarför jag anser det vara fråga om ett partiellt brott af nämnda kota(Kümmels sjukdom) hvilket härmed på heder och samvete intygas. Sedan han nu legat i 3 veckor och tryckömheten till stor del borta.       8/11-13 Bror Bjerner

 

 

KÜMMELS SJUKDOM. Hermann Kümmel, 1852-1930. Tysk kirurg från Hamburg Sjukdomen är en kompressionsfraktur av kotpelaren. Ett komplex av symtom som uppstår ett par veckor efter ett ryggtrauma och består av smärtor i ryggraden, intercostalneuralgi. Motoriska rubbningar i benen, kyfos av ryggraden som ömmar vid tryck.

Man imponeras av dr Bjerners diagnostik och kunskap!

 

 

DIVERSE KURIOSA GENOM ÅREN.

 

Protokoll fört vid sammanträde med styrelsen för Stensele sjukstuga 1 april 1930. Närvarande: styrelsens samtliga ledamöter samt sjukstugeläkaren. (Edvin Collert)

 

§1

 

Öppnades och granskades inkomna anbud från firmor i Storuman och Stensele å leverans av mat, varor och förnödenheter för sjukstugan och beslöts att antaga handl. Ax. Jakobsson i Storuman som leverantör av mjöler, alla slag, gryner, ärter och bönor, makaroner, ägg, ost, socker, potatismjöl, bröd alla slag, kaffe och såpa. Handl. Hj. Lindmark i Stensele antogs som leverantör av sirap,plommon,russin och blandad frukt. Slaktaren O. Holmberg i Stensele antogs som lev. å köttvaror.

 

Enär några vägglampor ej finnas i sjuksalarna på nedre botten i sjukstugan, vadan patienterna efter mörkrets inbrott endast med stor svårighet kunna läsa ett brev eller en bok m.m. och detta otvivelaktigt utgör en värklig brist som utan större uppoffring eller svårighet kan avhjälpas beslöt styrelsen att låta inmontera 4 st sådana lampor i vardera salen i nedre våningen.

 

 

Protokoll vid sammanträde 26 juni 1931

 

§4

Då sjukstugeläkaren fortfarande förklarar sig livligt övertygad om behovet och nyttan av en röntgenapparat i stugan, samt styrelsen delar denna uppfattning, beslöts att hos landstinget göra en framställning om beviljandet av ett extra anslag å 3.500 kronor för anskaffande av en mindre röntgenapparat för Stensele sjukstuga.

 

 

                                    Protokoll 2 dec 1933

 

§1

 

Beslöts att Röntgenapparaten å sjukstugan ej bör vid ordinarie läkares bortovaro, semester eller tjänstledighet, användas annat än i mycket trängande fall.

 

 

Protokoll 30 januari 1934

 

§1

 

Då från personer som besöka doktorns mottagningar å sjukstugan framhållits nödvändigheten av att ett V.C. finnes tillgängligt beslöts att att låta uppföra ett sådant å plats som F. Johansson föreslog, samt godkänna av samme Johansson upprättat preliminärt avtal med Alfred Eriksson Stensele om uppförandet av ett V.C. för ett pris av sextiotvå (62) kronor.

 

 

 

 

 

 

§2

Sjukstugan här i Stensele som byggdes år 1914 har förut varit tillräcklig ifråga om utrymmet men på grund av den stora ökningen av folkmängden inom socknen, och de större krav som ställas på sjukvården har nu förhållandena utvecklat sig till olidlighet vissa dagar och nätter å Sjukstugan.

 

Att ingen mindre sal finnes för svårt sjuka och döende utan dessa skola vårdas å allmän sal, att en döende ibland flera dygn måste vårdas å en överbelagd sal måste för de andra sjuka verka mycket nedsättande.

 

En annan mycket stor olägenhet är att inget väntrum finnes, utan måste de som besöka läkarens mottagning vistas i korridoren genom vilken alla som opereras, som skola till badet etc skola passera, Styrelsen som är enhällig om, sedan ett par år tillbaka, att något måste göras för att få en bättre ordning på sjukstugans. utrymmen, men på grund av de svåra ekonomiska tiderna velat se tiden an 

 

 

Protokoll 17 juli 1936

 

 

§1

 

Upprättades förslag till stat får Stensele sjukstuga för år 1937. Staten slutar på en summa av kr 31.800 med brist att fylla av landstinget kr 16.200. Det skulle till protokollet antecknas att denna stat avser nuvarande sjukstuga, varför särskild tilläggsstat blir erfordelig då nya sjukstugan kan tagas i bruk under någon del av år 1937

 

 

 

 

§6

 

Gårdskarlen vid sjukstugan hade slutat sin anställning varför styrelsen fann sig föranlåten gå i författning om anställandet av en ny gårdskarl. Då denna befattning torde komma att bli ganska maktpåliggande, särskilt efter nya sjukstugans tillkomst, ansåg styrelsen mäst fördelaktigt om man redan nu kunde erhålla en värkligt kunnig och pålitlig man till denna syssla. Styrelsen beslöt därför uppdraga åt v.ordf. Frits Johansson att underhandla med gårdsägaren Verner Fredling i Stensele om anställning från 1 augusti. Fredling är känd som en synnerligen kunnig och pålitlig person varför han gott kan utföra en del småreparationer vid stugan. Styrelsen ansåg sig därför kunna utlova en ersättning t.v. av 100 kr pr månad om sagda person vill åtaga sig sysslan.

 

 

(förf. anm. Då jag tillträdde min tjänst 1965 och ytterligare ett par år framöver var Verner Fredling fortfarande vaktmästare vid Stensele sjukstuga!)

 

 

Den gamla sjukstugan fick tjänstgöra som epidemisjukstuga....

 

 

Protokoll 21 okt 1937

 

 

§1

 

De gamla TBC salarna å den förutvarande sjukstugan äro beklädda på insidan med papp som målats. Denna papp och målningarna av densamma utfördes 1927. Salarna som nu efter omändring skall användas till epidemisalar äro i sådant skick att de ej kunna utan en förbättring användas. Byggmästare Hilmar Magnusson Granö fick uppdraget att utföra förbättringen.

 

 

 

 

Protokoll 9 maj 1938

 

 

 

 

§1

 

I anledning av att arbetskvinnornas sycirkel i Storuman anskaffat klockor till sjuksalarna beslöts införa ett tack i länets 3 dagliga tidningar som utgivas i Umeå.

 

                                                                                                        Journal anteckningar

 

9/2 1916 E B 18 Sandvik                                 

Appendicitis acuta.

Sjuknat dagen före ink med smärtor i höger sida. Idag 38,5. Stark ömhet lat. om MB.; mindre sträckande sig fram till öfver medellinjen, puls god 100, rätt svåra smärtor. 1 reg.lumbal lat om MB kvarstår längst ömheten och resistensen som från äpplestorlek hastigt aftar, spontan aff.

1~2 Gaser gått hela tiden med lavemang.

 

24/2 l9l6 J A L 8år Pauträsk

Appendicitis acuta

maj 20/2 med kräkningar och smärtor i buken; vid ink lig prepart en rätt ytlig barnhandstor resistens, starkt öm. T 38,7 mäts hvar an. timme , går raskt nedåt. VVO,(våtvärmande omslag) svält - mjölk.

Sedan feberfri. 10/3 ut symtomfri.

 

 

 

 

 

 

mars 16 1916 H V 35 år Skarfsjö Stensele.

Appendicitis ac. gangraenosa.

 

Insj 15/3 med häftiga magplågor o kräkningar. Sér dålig ut, puls liten och mk hastig. Öm resistens i närh af M.B. punkt. af ett mindre hönsäggs storlek som anses för appendix.

 

 

Op. pararectal snitt för rätt på appendix som låg spiralvriden utefter coecums mediala vägg och täckt af oment. Intet var. Appendix extirp på vanligt sätt. Då bädden såg mkt ful ut, tampon in mot densamma. Pat. slutar att andas under op hvarför konstgjord resp måste göras. Appendix var lång och starkt gangraenös. En synnerligen svår hosta (asthma bronchiale) komplicerar läkningen som dock fortgick så raskt att pat. kunde utskrifvas i det närmaste läkt 6/4

10/7 1916 J J 43 Sabotsliden.

 

Fractura mandibulae dxt.

 

Stötte ihop med cykelåkare d 8 på kvällen och slog käken mot styrstången. Brott mellan hörntand och lat framtanden, bakre fragmentet förskjutet uppåt. Genom surrning med messingtråd förminskas förskjutningen så mycket som möjligt. Sug 14. Här för att visa sig läkt, endast obetydlig förskjutning.

 

26/8 1916 J M 47 Kovallberg                         -

Fractura hallucis sin complicata et infect.

 

Trampat af en ko för en vecka sedan. Var i lederna och splittror. Amputatio från caput metatars 1, bortop. brosket, II phalang var alldeles krossad.

 

 

 

 

 

Juli 15 1916

 

A H J 7 år Sorsele. Meningitis ac. tbc

 

Insj en vecka före ink ,med kräkningar och hufvudvärk. Är slö, skriker till ibland något styf i nacken utpräglad hyperesthesi. Temp 38,1. Lumbalpunktion 16/7:

abnormt starkt tryck, klar liquor som efter 1/2 timme afsätter ett gruml. moln. Vid mikr. undersökning finnes talrika lymfocyter (inga andra leukocyter) och fibrin. Baciller kunna ej påvisas. Pat blir mer och mer slö. Temp oregelbunden. Puls växlande långsam o hastig. Ögonsymtom: nystagmus och deviation conjugée.

Ligger hela tiden i ett soporöst tillstånd Mors 25.7 kl 3.10 fm.

 

 

Ur 1919 års berättelse noteras följande idag aktuella anmärkning:

Inom distriktet bosatt personal.

 

Läkare. Under året har provinsialläkaretjänsten under sammanlagt sex månader uppehållits på förordnande av fyra olika medicine kandidater. Under den övriga delen av året har ej alls här funnits någon läkare.

 

1915 följande intressanta anteckning som idag äger en viss aktualitet!

 

I Stensele finnes ej apotek eller medikamentsförråd. Läkaren säljer inga droppar som på något sätt kunna antagas användas i berusningssyfte. Öfverhufvudtaget förekommer “handköp’ i ytterst ringa utsträckning. Huruvida lazarol m.m. användes som rusdryck har jag mig ej bekant, det torde i så fall vara i mycket ringa omfattning. Överhufvudtaget är spritmissbruk här ej synnerligen vanligt.  Stensele 7/5-15 Bror Bjerner

 

 

 

( Förf. anm. Lazarol var ett på den tiden mycket använt desinfektionsmedel med viss styrka! Jag behandlades av min mamma ofta med Lazarol. Det var bra mot insektsbett)

 

 

Journal från Stensele sjukstuga 6 mars 1916 (dr Bror Bjerner)

 

 

A O 42 år Stensele kyrkby. Ogift lappkvinna.

 

Ruptura uteri (in partu). III-para. Yngsta barnet 12 år. Värkar för 2 dar sen då äfven vattnet skall hafva gått, hvarefter en paus inträtt till kl 4 6/3 då kraftiga värkar ånyo satte in.Vid 1/2 11 tiden bleknade pat, svimmade af blödning genom vagina. Då jag undersökte henne vid 11 tiden var hon pulslös, smådelar kändes under bukbetäckning. Infördes till sjukstugan. Opererad vid 1 tiden, eternarkos. Laparatomi i medellinjen. Våldsam blödn. i buken. Foster och placenta aflägsnas(fostret hade ett abnormt stort hufvud, ett absolut binder för naturl.partus).

 

Rupturen gick mellan cervix o corpus på h sida omfattande 2/3 af omkretsen samt i längsriktning vinkelrätt häremot upp till fundus. Rupturen hade alltså T form. Stark blödning i lig.lat.dextr. Supravaginal amputation såsom varande tekn, lättare än totalexstirp. Dålig belysning, frånvaron af bäckenhögläge, brist på långa peanger o dukar samt ovan narkotisör gjorde dock att op drog väl 1 timme. Koksalt subcut. ½ l

 

.6/3 under dagen tarmpares,kräkn. Sköljn. medförde resultat, koksalt 200, 2 ggr.

7/3 tarmpares bättre. 8/3 ngn hosta, dricker mjölk. 9/3 hostar rätt mkt. Temp 39,3 på kvällen.

 

 

 

 

3/4 får gå hem på egen begäran. Är ännu rätt blek, f.ö. frisk T. sista veckan37,2-37,4.        

 

9/7 frisk, går i grofarbete.

 

Denna fantastiska journal från 1916 visar på de stora svårigheter en läkare i glesbygd kunde ställas inför. Men det visar också på en stor skicklighet och ett stort mod hos den opererande läkaren. Livmoderbristning är även i våra dagar en mycket allvarlig graviditetskomplikation. Att kvinnan överlevde denna svåra operation är otroligt. Den sista anteckningen i kvinnans journal: “Frisk, går i grofarbete” är ju också magnifik!

 

 

 

                                              Avslutning

 

 

 

Med åren blir anteckningarna sparsammare och doktorernas handstil allt mera svårläst! Men det rådde stor aktivitet vid Stensele sjukstuga.

 

Lycksele lasarett öppnades inte förrän 1962, och på sjukstugorna var man tvungen att utföra ingrepp som vi idag inte klarar av. Gårdagens provinsialläkare var huvudsakligen kirurger och man imponeras av deras skicklighet. Namn som Bror Bjerner 1913-1916, Edvin Collert 1928-1948 och Torsten Suwe 1948-1958 har etsat sig fast i Stenseles sjukvårdshistoria.

 

 

 

 

1972 lades verksamheten vid Stensele sjukstuga ned och sjukvården flyttades till Storuman där den nya sjukstugan invigdes i början av december 1972.

 

Stensele sjukstuga blev möbelaffär och man kan idag med en viss saknad vandra omkring bland soffor, bord och stolar och se skyltar som visar vad rummen en gång användes till. Skyltar som “Operation, BB, Röntgen. .“ får en att minnas flydda dagar!

 

 

Storuman december 2002

 

 

 

 

 

Gunnar Hjernestam

 

provinsialläkare i Stensele-Storuman 1965-

                                              Med.dr. honoris causa