STORUMAN - EN STOR INLANDSKOMMUN I LANDSKAPET LAPPLAND - VÄSTERBOTTENS LÄN
Du är här:
Tips till dig som använder dator med muspekare: Sätt muspekaren på respektive ansikte så ser du kompletterande information.
Uppdaterad 2024-05-28
Den grusväg
som passerar framför kommunhuset i Storuman hette
"Lyckselevägen" innan den döptes om till Blå Vägen. När den fick
sitt nya postala namn vet vi inte men 1970 fanns det gamla namnet kvar i
adressregistret för Storumans tätort. En upprustning av vägen är på
gång samtidigt som vägen får en ny sträckning genom Storuman. Detta är
alltså den väg som, när den var klar i hela sin sträckning 1964, kom att
kallas Blå Vägen även i Postverkets adresslista. Till höger närmast ser vi
en del av kommunalhuset och lite längre bort hittar vi
distriktsläkarmottagningen (tandläkarpraktik idag) och Storumans Tryckeri
som vid denna tid ägdes av Bror
Hansson.
Arbetet med att förbättra vägnätet inom Storuman och Stensele påbörjades
1961. Samtidigt passade Stensele kommun på att lägga nya rör och brunnar
för avlopp och dagvatten. Arbetet beräknades vara klart sensommaren 1963.
Den totala kostnaden för att reparera vägnätet i Storuman beräknades till
1 miljon kronor vilket motsvarar dryga 10 miljoner i dagens penningvärde
(2013).
Innan Lyckselevägen, eller Blå Vägen som den senare skulle döpas till, fick sin nya sträckning mot järnvägsviadukten, gick genomfarten mot Tärnaby som den röda sträckningen visar på kartan nämligen Järnvägsgatan, Vallnäsvägen, Bondevägen och sedan vidare Tärnavägen i nordvästlig riktning. Skulle man mot Sorsele körde man den blå sträckningen, d.v.s. Materialvägen i nordostlig riktning. Den svarta sträckningen fanns inte före 1962.
Här är det inte läge för högklackat när man går iväg på lunch. Man kan gissa att det blev en skaplig lervälling när regnet öste ner. Eftersom det såg ut så här under en längre tid var det många Storumanbor som var upprörda över alla uppgrävda gator på samhället. Följande artikel skrev VK´s lokalreporter Harald Eriksson med sin signatur "Håde" (som torde vara första och sista bokstaven i hans förnamn) den 8 oktober 1962:
Här ser vi vägbygget från andra hållet. Ska vi gissa att grävmaskinerna tillhör Bröderna Sundström, som var med med sina maskiner på många byggen under 1960-talet. På bilden ser vi närmast Ingvar Mörtsell från Barsele. Denna del av Lyckselevägen breddades rejält och en del av berget vid sidan om vägen sprängdes och schaktades ned 7 meter.
Fotot är taget i inledningsskedet när järnvägsviadukten började byggas. I bakgrunden ser vi Folkets Hus och den mörka byggnaden innan den är den gemensamma tvättstugan för de som bodde på Röbro i vattenfallsbarackerna som skymtar till höger bakom granarna. Självklart blev det problem med logistiken när de som bodde på Bäckvägen, eller egnahemsområdet vid järnvägen som man sa i folkmun, skulle bege sig av hemifrån. En provisorisk gångbro fick duga när Centralgatan hade grävts av för att ge plats åt den nya järnvägsviadukten. Vart de boende ställde sina bilar är ännu obekant, men en gissning är att de parkerades längs Järnvägsgatan och Centralgatan vid Folkhögskolan fram till dess att "Nya Sorselevägen" blev klar för trafik. Kolla in den modifierade kartan här nedanför! Mannen i mitten är Harald Niva från Storuman. Han var arbetsledare vid bygget av Blå Vägens nya sträckning. Den lilla pojken är Haralds son Ulf Niva.
Järnvägsgatan fortsätter vid järnvägsövergången till
höger (gäller fortfarande) längs järnvägen mot Folkhögskolan. För att med
bil ta sig till egnahemsområdet, d.v.s. de vägar som idag kallas
Smedsvägen och Snickarvägen, körde man Järnvägsgatan bakom Folkhögskolan
och vidare till egnahemsområdet. Frågan är om vägen, som fortsatte efter
korsningen Centralgatan, ursprungligen hette Smedsvägen . . . idag kallas den
Smedsvägen men någonstans i bakhuvudet på redaktören klingar namnet
Bäckvägen . . . vi ställer frågan:
- Vad hette vägen (med lila färg) innan den klipptes av när
järnvägsviadukten byggdes?
Här är viadukten i det närmaste klar. Vägen under är däremot inte iordningställd för trafik.
Här ser vi R. Isaksson (1), J. Sandkvist (2) och S. Ulriksson (3) i färd med att färdigställa fyllnaden kring den nybyggda viadukten. Den är 25,4 meter lång och 4,6 meter över underliggande Tärnavägen. Hela byggprojektet leddes av Harald Niva från Storuman. Till höger om järnvägen låg och ligger fortfarande egnahemmen/villorna på dåvarande Bäckvägen numera Smedsvägen.
Cirka 5000 kantstenar gick åt innan Storuman fick sin nya genomfartsled med trottoarer på var sida. På bilderna ser vi Harald Nilsson (1) och Gunnar Vågsten (2), båda från Vindeln, göra förarbetena innan bärlager och asfalt kommer på plats. I bakgrunden ser vi den nybyggda viadukten.
I Stensele hade man redan 1961 satt igång med att rusta upp huvudgatan genom samhället. Här ser vi ett foto i riktning mot Caltexmacken som låg i korsningen Vilhelminavägen/Storumanvägen. Känner du igen herrarna på fotot?
Här ser vi en delegation från
Norge och Sverige som överlägger om frågor kring turism kopplad till Blå
Vägen. Den förste vi känner igen är piprökande Bo Lindblad (4), som vid denna
tid var kamrer i Stensele Kommuns förvaltning.
● (26/11 2013) Gerd Lindgren från Storuman
informerar att den skäggige mannen i mitten är Lennart Hartin (2) från Lycksele.
Hon hade honom som lärare under gymnasietiden i Lycksele.
● (26/11 2013) Jan Sandgren från Varberg
berättar vidare: - Personen 11-2 i reportaget är läraren Lennart Hartin,
1915 – 1995. Han var lärare på gymnasiet i geografi och historia i
Lycksele och bodde, i varje fall minst från 1970 och fram till sin död, i
Rusele, Blåviksjön. Han var mycket trevlig och hade en Amazon med överväxel vilket
väl inte var så vanligt åren 1963 – 1964. Hartin var född i Örebro.
● (28/11 2013) Nils-Erik Edström, Umeå, känner
igen mannen sittandes till vänster som Bert-Ove Bäckman (1), kommunalråd från
Lycksele.
Red. anm.; Lennart
Hartin hade en liten statistroll i TV-serien "NYBYGGARLAND" som visades på
TV under våren 1972.
När Blå Vägen var klar blev det dags att ta en premiärtur till Nesna i Norge. Här ser vi påstigning vid Storumans Järnvägsstation.
En bensträckare vid riksgränsen mellan Sverige och Norge. Det är sen vår eller tidig sommar 1964 och isen har ännu inte släppt på Över-Uman.
Här rullar bussen in i Nesna i Norge. Om du inte vet var Nesna ligger i förhållande till Storuman, kan kartan nedan vara till hjälp.
Den norska och svenska delegationen ställde givetvis upp för ett gruppfoto framför bussen. Från vänster står:
1. Johan Knutsen, Nesna 2. Knut Naeselius, Tärnaby 3. Bo Lindblad, Storuman 4. Birger Persson, Lycksele 5. Per Vestman, Lycksele 6. Aase Rigmor Wright, Mo I Rana 7. Erik Borgman, Malåträsk 8. Harry Forsgren, Vännäs 9. Gösta Johansson, Tväråbäck 10. Bertil Karlsson, Umeå
Skolekorps från Mo I Rana underhåller utanför hotellet i Nesna. Denna musikgrupp bestående av norska ungdomar gjorde ett flertal besök i Storuman på 1960-talet.
Här ser vi ett foto som Carina Nilsson tog med sin instamatic kamera 1968 när Skolekorps från Mo I Rana var på besök i Storuman. Bilden är tagen på gräsmattan bakom "Gula Paviljongen", som låg på den plats där ICA-huset med Systembolaget finns idag. Det gula huset revs 1981 när Sune Sandin skulle bygga ICA Renen.
Här är samma fastighet fotad vintertid från Järnvägsgatan.