En reseberättelse av Stellan Rosén

Jan Sandgren från Varberg har bidragit med en reseskildring, som han fått av Folkrörelsearkivet i Umeå, där Stellan Rosén  berättar om en resa från Umeå till Tärnafjällen som han gjorde tillsammans med sin far Gustav Rosén år 1919. Med på resan var även Stellans två bröder Staffan och Nils-Gustav samt fabrikör Öman. Resan gick med bil längs Vindelälven via Vindelgransele och Vormsele till Lycksele. Resan fortsatte sedan till Gunnarn och vidare upp längs Umeälven till Storuman, som på kartan hette Luspen när den trycktes 1897. Äventyret fortsatte längs sjön Storuman med ångbåten "Bröt-Anund" via Sandvik (Blaiken) upp till Slussfors som var slutstation för ångbåtstrafiken längs Umeälven. Resan fortsatte nu till fots och med båt längs Umeälven upp mot Umbukta och Vilasund och vidare in i Norge innan man vände och så småningom kom till Tärnaby.

Nedan kan du se en del av en generalstabskarta från 1897 där vägsträckningen fram till Bröt-Anund vid Luspen är utmärkt. Det skulle dröja till 1930-talet innan Tärnavägen började bröts och blev bilväg.

Av kartan kan man utläsa att Stensele vid denna tid är huvudorten i Stensele socken. Om man jämför Stensele med antalet byggnader som är utmärkta på kartan vid Luspen och Vallnäs ser man att det endast finns 3 resp. 2 byggnader i det som 20 år senare kom att byta namn till Storuman. Luspens 3 byggnader är Zakrisgården, Sahlmans Gård (gamla Järnvägshotellet, nuvarande Bibliotek) och en tredje byggnad som vi tror ligger på Nygatan. Vi ser också att Luspholmen är bebyggd med ett flertal byggnader och är precis som Stensele och Barsele gulmarkerad som befolkad ort med odlingsbar mark. Vi kan också notera att sjön som idag heter Lankasjön är utmärkt som Nedre Gunnarnsjön.