Sommaren 1744 tog skattelappen Johan Thomasson upp ett nybygge vid sjön Stor-Bastuträsket. Den by som då föddes kallades inte helt ologiskt för Bastuträsk. I samband med att Postverket öppnade en poststation i Bastuträsk 1897 fastställdes postadressen till Gunnarn för att förebygga förväxlingar med Bastuträsk i Norsjö kommun. Namnet Gunnarn kommer från Gunnarbäcken som rinner från Gunnarsjöarna ner till sjöarna Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket. 1930 öppnades järnvägslinjen Tvärbanan för tågtrafik mellan Storuman och Lycksele och då var stationen som du ser på bilden ovan, på plats i Gunnarn. Byggnaden uppfördes först som militär mötesplats vid Holmsele på sidolinjen mellan Lövliden och Malgovik men flyttades till Gunnarn. Fastigheten var byggd efter samma ritning som stationshuset i Barsele som öppnade samtidigt. Gunnarn var vid denna tid en av de större byarna i Västerbottens inland.

Detta flygfoto, som i original är svartvitt, är taget på 1950-talet. Gunnarn var länge en by där jordbruket satte sin prägel på både landskapet och människornas vardag. När järnvägen kom förändrades förutsättningarna. Stationen blev Gunnarns port mot omvärlden och en plats där människor och varor möttes och färdades vidare. På 1950-talet var järnvägen fortfarande en självklar del av byns liv. Bilden av Gunnarns station berättar om en tid då det gamla jordbrukssamhället och det moderna transportsamhället levde sida vid sida.

Denna bild av stationshuset i Gunnarn är tagen av Bengt Gustavsson och finns publicerad på en webbsida som heter banvakt.se.