Åren 1879 - 1902 fanns det ambulerande lärarinnor i Stensele socken. Man rodde, åkte släde eller skidor till skolstationerna ute i byarna. Men Luspen (sedermera Storuman) och Vallnäs for man förbi för där fanns det bara ett fåtal gårdar. På Vallnäs bodde släkterna Danielsson och Andersson. Stamfadern för släkten Andersson gifte sig med Eufrosyna Alexandra som var dotter till Daniel Danielsson, född 1826. Andersson blev ägare till huset som senare förvärvades och byggdes om av Frälsningsarmén. Huset byggdes 1869. På andra sidan Fiskargränd uppförde sonen Seth Andersson (född 1884 och gift med Lydia Agata Gustafsdotter född 1886) år 1921 ett trähus i två våningar på kvarteret Bonden 1. Båda byggnaderna har varit betydelsefulla ur skolsynpunkt.
    I Luspen fanns Johan Zakrisson (enligt folkräkningen i Stensele församling 1890 heter han Johannes Zakariasson  och var född 1853), kronjägare Johan Gustav Sahlman (född 1857) med fru Johanna Eugenia Margareta Bjuhr (född 1855) samt Erik Jakobsson (född 1835) med fru Eva Margareta Persdotter (född 1829). Erik Jakobsson kallades allmänt för Jacksson. I en av de fastigheter som släkten Zakrisson (Zakariasson) hade, inhystes de första årgångarna av skolbarn året 1903 - 1907. Det var den bagarstuga som låg intill och som sedan länge är riven, men det gamla bostadshuset (Zakrisgården byggd 1827) står kvar invid korsningen Blå vägen - Zakrisvägen.
   Kronjägaren Sahlman övertog mark, som hans svärfar länsman Bjur hade förvärvat. Hans fastighet låg på en kulle som kallades Filipbacken eller Filipskallen. Där ligger numera lokstallarna. Namnet kommer efter en inbyggare som hette Filip "Filpen" Filipsson och dennes dotter "Filip-Lotta". Filips namn lever fortfarande kvar på den udde där campingplatsen är belägen, nämligen "Filipskalludden".
   Erik Jakobssons bostadshus stod på den plats där hembygdsgården låg en gång i tiden. Där har husmodersföreningen och medborgarskolan  sin verksamhet idag (2020).
   I examenskatalogen för "Stensele ambulatoriska skola" för åren 1879 - 1891 kan man återfinna en del av de första skolbarnen från Luspholm, Vallnäs och Luspen. År 1891 gick två barn från Luspholmen i småskolan i Sandviks Rota (nuvarande Blaiken). Våren 1891 gick en flicka från vardera Vallnäs och Luspen i Norrdals skolstation, där de fick undervisning i 27 dagar. Samma år på hösten var det två andra i tur att bli undervisade. De fick gå i Sördals skolstation. De behövde bara gå i 24 dagar. En av eleverna, Seth Andersson, var frånvarande i 5 dagar, så hans skolgång blev bara 19 dagar. År 1903 hade barnantalet blivit så pass stort, att Luspen fick en egen skolstation. En småskollärarinna fick ensam sköta all undervisning. Den första skolklassen bestående av 4 barn Andersson och 3 barn Sahlman ropades upp den 21 mars 1903 av den första lärarinnan i Storuman, Sara Johansson. Den skolformen hade halvtidsläsning varför barnen fick undervisning i hela 17 veckor. Några anteckningar om skollokaler finns inte arkiverade. Äldre storumanbor uppgav att den första skollokalen under tiden 1903-1907 var förlagd till "Zakrissonska" fastigheten. Undervisningen skedde i bagarstugan intill den byggnad som fortfarande står kvar och är Storumans äldsta byggnad (se bild nedan). 1908 flyttades skolverksamheten till Vallnäs, till vinden i nuvarande Frälsningsarméns hus. Där läste eleverna halvtid fram till 1919.

   Fotot ovan är ett fotografi taget på 30-talet - "Zakrisgården" uppförd 1827. Åren 1903-1907 fungerade fastigheten som skolstation för Luspens första skolelever, fyra barn Andersson och tre barn Sahlman.  Första lärarinnan hette Sara Johansson. Bagarstugan till vänster, som var det första ställe där det skedde skolundervisning i Storuman är riven, men bostadshuset står kvar. Platsen är korsningen Blå vägen - Zakrisvägen. Under en tid på 60-talet hade man turistinformationen förlagd här. Fastigheten ägdes då av Erik Sahlman. Detta är Storumans äldsta bevarade byggnad.

   Man hade vid den här tiden börjat prospektera för inlandsbanans sträckning till Storuman. Nere till höger kan man skönja en av de virkestravar där man samlade virke till järnvägsbygget. Lillhuset till vänster om Zakrisgården är den bagarstuga som du ser på bilden ovan.
   Detta hemman bytte ägare många gånger. 1826 köpte skräddaren Abraham Jönsson Stenlund denna skiftesdel av Carl Natanaelsson. Denna del blev tillsammans med en ny del av kronoallmänningen ett nytt kronobygge. Det skattlades 1842 och året efter ägdes det av Anders Hansson. 1859 köpte Zachris Andersson från Långvattnet kronobygget, som efter det ägdes av den "Zakriska" släkten fram till en bra bit inpå 1900-talet.

   I början av 1920-talet byggdes järnvägen från Östersund fram till Storuman. 1923 rälsades infarten och den 15 november var det stor invigning. Sju år senare anslöts Storuman med tvärbanan från Hällnäs. Många nyinflyttade hade medfört, att skolverksamheten måste utvidgas. Läsåret 1922-23 var två lärarinnor anställda, och året därpå fanns det tre lärare. Skollokalerna var förlagda till Vallnäs i Seth Anderssons stora bostadshus (se fotografi nedan) och även i Frälsningsarméns hus som låg mittemot.

På 1920-talet gick några elever i skola på Luspholmen. Skolan var en ambulerande/flyttande mindre folkskola. Lektionssalen låg i Seth Anderssons mangårdsbyggnad på Luspholmen. Lärarinnan tjänstgjorde en termin på Luspholmen och en termin på Vallnäs. En termin var på 17 veckor. Undervisning gavs sex dagar i veckan med fem lektioner per dag. Varje elev gick fyra terminer i skolan.

Skolklasser från 1929. Byggnaden är Seth Anderssons fastighet på Vallnäs vid Fiskargränd mitt emot Frälsningsarmén. Byggnaden, som var i dåligt skick, revs vintern 1994 för att ge plats åt den kommunala dagverksamheten. Man höll på med skolverksamhet i denna byggnad fram till 1932-33. Det är väl för mycket begärt att någon ska kunna vara behjälplig med namn på dessa skolbarn, men man vet aldrig ...

●  (13/10 2013) Lotten Semrén känner igen några ansikten på fotografiet ovan. Damen längst till vänster är Lottens faster Hulda Maria Stenvall (26/9 1900 - 14/7 1971). Hon gifte sig 1933 med lokföraren Frans Oskar Ödlund (14/4 1894 - 22/12 1969). Hon jobbade många år som folkskollärare i Storuman. Damen längst till höger heter Augusta Rådström (28/5 1880 - 2/4 1977). Även hon jobbade som lärarinna i många år.

Det blev så småningom trångt även i dessa skollokaler. Skolrådet hyrde då provisoriskt den s.k. "rälsbaracken", som tidigare förvärvats av IOGT och hyste Storumans första bibliotek. Lokalen låg i kvarteret Fällan på Materialvägen strax norr om Röbron.

På 1930-talet stod det klart för skolrådet i Storuman, att en ny skolbyggnad måste till. Skoltomt förvärvades och 1933 stod en skola med 6 klassrum, skolkök, slöjdsal och separat gymnastikbyggnad inflyttningsklar. Det är den byggnaden som sedermera kallades Centralskolan (idag huserar Coop Konsum på tomten där skolan låg). Under 30 år hade skolan i Storuman utvecklats från en mindre folkskola med en lärare till en sexårig skola av A-form med sex lärare. Nämnda byggnad täckte behovet av skollokaler ända fram till 1947, då sjuårig skolplikt infördes och en s.k. "Högre Folkskola" inrättades. En av de större lokalerna i Centralskolan användes som tingslokal ända till år 1950. Samma lokal har under åren också fått vara vallokal vart fjärde år.

  Så småningom blev det åter aktuellt med nya provisoriska skollokaler. Folkskolan fick en lokal i Elof Sahlmans gård, som stod där Folkhögskolans elevhem nu är uppfört. Den kallades "Skolan på Backen" eller "Backskolan". En annan tillfällig skollokal hyrdes av EFS i det hus som så småningom blev Pingstkyrkans annex. Dessutom inreddes och förhyrdes en lokal i Viktoria och Arvid Jonssons fastighet, Luspen 1^27, vilken senare uppköptes av Stensele Kommun. Skolsalen kallades skämtsamt för "Viktoriasalen", men sedermera, då hela huset inretts till provisoriska skollokaler, blev namnet "Viktoriaskolan" vedertaget.

Här kan du ladda hem två pdf-filer med protokoll från styrelsemötet då man bestämde vilka entreprenörer som skulle få ta sig an bygget av Kommunala Mellanskolan eller Realskolan som den kom att heta när höstterminen startade 1952.

Under rubricerade tid byggde Statens Vattenfallsverk tre kraftstationer inom Stensele Kommun varav Umluspens Kraftstation var en. Det blev en invasion av tjänstemän och anläggningsarbetare som pressade hårt på samhällsservice i form av skolundervisning. I realskolan, som endast hade fyra klassrum, måste alla specialsalar jämte ett klassrum i Centralskolan tas till hjälp och ett s.k. ämnesrumssystem genomföras för att undervisningen skulle kunna klaras av. För folkskolan blev det nödvändigt att snabbt anskaffa nya lokaler. Stensele kommunalfullmäktige beslöt den 30 april 1954 att i den s.k "Röbroparken" låta uppföra två skolpaviljonger med fyra klassrum. Mark arrenderades av dåvarande markägaren Holmlunds AB. Redan samma höst togs lokalerna i bruk. Året därpå byggdes även en tredje paviljong på samma område. de tre paviljongerna kallades "Parkskolan" och avsikten var att där förlägga dubbla avdelningar av klasserna 1 - 3, vilket också skedde under de första åren.
När kommunalfullmäktige antog ett förslag om att starta en handelsskola i Storuman, blev det återigen ont om lokaler. Det resulterade i att Parkskolan togs i anspråk för yrkesskoleelver 1- och 2-årig linje. Folkskoleeleverna som tidigare gått där fick flytta dels till lokaler i Folkets Hus och dels till Viktoriaskolan.

Det som senare hände var att man byggde den Kommunala Yrkesskolan i Storuman under åren 1963-64. Den byggdes på det s.k. "Vattenfallsområdet" vid Materialvägen - Tärnavägen. Redan 1959-1960 byggdes Vallnäs Centrala Skogsbruksskola med elevinternat. Sedan glömde man inte bort de allra yngsta som tidigare fått gå på "Lekskola" i källaren på Folkets Hus. Man byggde en ny lekskola redan 1958. Den byggnaden står fortfarande kvar på samma plats (se bild nedan!). Lekskolan överfördes i kommunal regi den 1 juli 1962 med barnavårdsnämnden som förvaltande organ.

Den 7:e mars 1957 beviljade municipalfullmäktige i Storuman byggnadslov för uppförande av denna nya lekskola. Den togs i bruk redan höstterminen 1958. Här har det efter det varit caféverksamhet och efter det en hårfrisering.

Tanken på att förlägga en folkhögskola i Västerbottens lappmark är av gammalt datum. Troligtvis härleder den sig till pionjären och läraren Gunnar Bosson, som var verksam vid en av i våra trakter ambulerande folkhögskola. Han bedrev 1919  tillsammans med ett par andra lärare sådan undervisning i form av aftonskola i Gunnarns gamla skolhus. Senare var en kurs förlagd till Stensele kyrkby. Först sedan en folkhögskola i Vindeln varit i verksamhet en tid, inbjöd landshövding Rosén till ett sammanträde i folkskolans gymnastiksal i Storuman den 5 april 1938, för att aktualisera en folkhögskola till i länet. Men nådde emellertid ingen enighet i frågan och det dröjde 20 år innan man satte första spadtaget för bygget. Man byggde skolhus och elevinternat i kvarteret Läraren. I februari 1959 startade den första kursen. Västerbottens läns landsting var och är fortfarande dess huvudman.
Idag är Röbroskolan, som byggdes bakom Storumans Yrkesskola, en stor skola med mellan- och högstadieklasser. Dessutom så finns Luspengymnasiet förlagd i realskolans gamla lokaler. Parkskolans paviljonger finns givetvis inte kvar, men det har byggts nya skollokaler för klasserna 1 - 3 strax intill.

Materialet till denna länk är mestadels hämtat ur skriften "Storuman från obygd till tätort" tryckt på Storumans Tryckeri och utgiven 1964.
Redaktionskommitté för skriften var Gottfrid Sjöberg, Konrad Pettersson och Bror Hansson. Redaktör var Brita Sjöberg. Ivar Alm, rektor för Storumans kommunala realskola på 1960-talet, var medförfattare för den del som gällde skolans tillkomst och utveckling. Skriften kom till med anledning av municipets upplösning den 1 januari 1964. Storuman var ett s.k. municipalsamhälle 18/12 1936 - 31/12 1963 men ingick i Stensele kommun.

Municipalsamhälle var i Sverige före år 1971 en administrativ enhet (typ av kommun) för ett tätbebyggt område (ibland kallat municipium. Sådana organiserades inom en landskommun och skötte inom sitt område vissa kommunala (municipala) angelägenheter där regler som gällde för stad och köping tillämpades. I vissa fall sträckte sig ett municipalsamhälle över en kommungräns och var då delat mellan dessa kommuner. Det kunde även förekomma fler än ett municipalsamhälle inom samma kommun, och i något enstaka fall omfattade ett municipalsamhälle två från varandra avskilda områden inom samma kommun. (ur Wikipedia).

JONAS SANDBERG: Ledamot i municipalnämnden åren 1937-1943 och 1956-1959. Han var ordförande 1937-1939 och från maj 1957-1959.
Ledamot i municipalfullmäktige 1955-1962. Ordförande mars 1956-1957.
Ordförande i byggnadsnämnden 1954-1960.

GOTTFRID SJÖBERG: Ledamot i municipalnämnden åren 1937-1963.
Ledamot i municipalfullmäktige åren 1943-1954 och 1963.

KONRAD PETTERSSON; Ledamot i municipalnämnden åren 1943-1963.
Ordförande 16/7 1946-1954 och 1959-1963.
Ordförande i hälsovårdsnämnden 1941-1951.

Rudolf Sjöberg, Erik Rådström, May Karlsson, Bo Strandman, Helge Smedjegård, Allan Norman, George Berg, Olof Fahlén, Kurt Dahlbom, Erhard Mattsson, Holmes Stenmark, Eskil Andersson, Hjalmar Eriksson, Axel Lindström, Herman Lindholm, Frans Ödlund, Bror Hansson, Konrad Andersson, Bertil Gebart, Erik Nygren, Göta Jakobsson, Maja Själin, Ivar Alm, Gustav Myräng, Nikolaus Sundin, Evald Granskog, Karin Norman, Eric Pekkari, Kurt Dahlbom, David Svensson, Helge Jonsson, Britta Skarin, Irma Granberg, Elof Rudberg, Carl Nilsson, J. Fredriksson, K.A. Lundström, E.R. Cederlund, J.F. Hjalmar.