STORUMAN - EN STOR INLANDSKOMMUN I LANDSKAPET LAPPLAND - VÄSTERBOTTENS LÄN



Du är här:

STORUMAN 1938

Uppdaterad 2025-04-17


Det här flygfotot från 1938 visar tydligt hur central järnvägen var för Storumans utveckling. Järnvägsstationen och SJ:s byggnader står i fokus, och flera av fastigheterna som syns finns fortfarande kvar idag. Runt samhället ser man också den täta skogen som då omgärdade Storuman – mark som idag till stor del är bebyggd.


DELFÖRSTORINGAR

(Se numreringar på fotot!)

1 Lokstallarna i Storuman byggdes år 1923, i samband med att Inlandsbanan öppnades för trafik mellan Storuman och Vilhelmina den 15 november samma år . Anläggningen kom att omfatta ett lokstall med sex platser, ett vattentorn av tegel samt andra nyttobyggnader som kolgård. Lokstallet ligger på bangårdens nordvästra sida och har en vändskiva för att kunna rikta om lok.
2. En fotbollsplan anlades på denna plats på tidigt 1900-tal. Planen fanns kvar ända tills 2009 då festligheterna kring Swampsoccer flyttade in till Storuman från att tidigare hållit till på Norrhedenmyren.
3. Kolbrygga - Här fyllde man på kol till ångloken. Kolvagnen spelades upp på lastbryggan och tömdes i lokets bakre kolmagasin.
4. I detta hus startade Anna Norgren en garn & tygaffär i början av 1920-talet. När bilden tog fanns här Lindströms Skoaffär. Viktoria Jonsson, Gunnarberg, köpte fastigheten och affären 1943. Senare kom huset att användas som skola. Ägarinnans namn medförde att skolan därmed fick heta Viktoriaskolan. Fastigheten brann ner 1970.
5. Kronjägare H W Forsbergs fastighet som under sent 1920-tal kom att inrymma telegraf- och telefonstation. 1963 flyttades den till den nya telegrafstationen som byggts på Zakrisvägen. Den gamla fastigheten eldades under dramatiska förhållanden upp 1967.
6. Detta hus uppfördes av Georg Stenvall 1908. Fram till 1930 var det ett flertal köpmän och företagare som gjorde sina affärer här. Så småningom övergick ägandet i kommunal regi och under en period fungerade fastigheten som hembygdsgård och tillhörande byggnad som snickarverkstad. Under senare tid är det Husmodersföreningen och Medborgarskolan som har sina verksamheter i huset.
7. 1931 byggde Konrad Andersson upp detta hus. Förutom bostad i övre plan öppnade han Anderssons Tobak och Bokhandel i undre plan samma år. 1947 köpte Anna och Alvar Norlin fastigheten och drev samtidigt en rörelse med bland annat skinn, Alfa Lavals produkter och Husqvarna symaskiner. 1955 flyttade Bo Sollén in i fastihetens affärsdel med sin fotobutik och ateljé. 1959 övertog Carl-Oskar Nilsson rörelsen och han var verksam fotograf med butik och fotoateljé fram till 2002.
8. Här fanns det under 1940-talet Lindbergs Skrädderi och Irma Sahlmans Damfrisering. Under några år i mitten av 1960-talet fanns Märtas Konditori, eller Märtas Fik som många sa, i huset. Märta Holmlund, som drev kaféet, bodde på övervåningen.
9. På tidigt 1900-tal såg man skylten Café De Nord ovanför entrén på gaveln. 1946 såldes rörelsen till Robertsson från Åskilje, som 1953 överlät företaget till Tidolf Högberg som ändrade namnet på skylten till Högbergs Café.
10. Viktor Vesters Lanthandel startades omkring 1915 i detta hus. Det fanns tre mindre lägenheter och en affärslokal i fastigheten. Under 1940-talet var här inrymd en elaffär och installationsfirma som ägdes av Artur Jonsson från Norrdal. Fastigheten flyttades i ett stycke till Timotejvägen 1973.


(Se numreringar på fotot!)

11. Järnvägsstationen invigdes den 15 november 1923, i samband med att järnvägen mellan Vilhelmina och Storuman öppnades. Eftersom den dåvarande huvudorten Stensele kyrkby inte kunde nås på grund av terrängförhållanden, valde man att placera stationen i Storuman (eller Luspen som det står i många dokument). Detta ledde till att ett nytt samhälle växte fram kring stationen, vilket fick namnet Storuman, taget efter sjön som det ligger vid. Stationshuset ritades av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall i nationalromantisk stil och byggdes i liggtimmer med spåntak. Det är ett av de största stationshusen längs Inlandsbanan och har klassicerande drag i sin utformning.
År 1986 förklarades stationshuset och godsmagasinet som byggnadsminne, vilket innebär att de är skyddade enligt kulturmiljölagen.
12. SJ:s personalbostäder i Storuman byggdes i samband med att järnvägen skulle dras in till Storuman. Dessa bostäder uppfördes i närheten av järnvägsstationen för att hysa järnvägspersonal. De var ofta byggda i nationalromantisk stil, ritade av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall, och kännetecknades av bruntjärade timmerväggar och spåntak. Dessa hus kallades ibland för "SJ-hus" och var en del av den infrastruktur som SJ etablerade längs sina banor för att underlätta för personalens boende.
13. Detta hus byggdes troligen i slutet av 1800-talet. På samma tomt står det som nu är känt som Storumans äldsta byggnad, nämligen Zakrisgården (syns inte på fotot), byggd 1827.
14. Rudolf Sjöberg byggde denna fastighet på Skolgatan 1937. Detta är den första byggnad i Storuman som fick tegelfasad. Fastigheten finns kvar än i dag (2025). Många förknippar denna fastighet med huset där Sundsvallsbanken hade sitt kontor från 1960. Adressen är Skolgatan 24 i korsningen med Zakrisvägen.
15. 1925 byggdes detta verkstadshus av bröderna Johan och Anders Gustavsson. Bröderna Smedman övertog verkstaden och öppnade samtidigt en bilverkstad. Det blev många ägarbyten genom åren. 1961 övertog Carstedts Bil lokalerna för försäljning av bilmärket Ford. Eskil Blomqvist var ansvarig bilförsäljare. Harry Evertsson tog så småningom över ansvaret och drev verkstaden fram till 1985. 1957 flyttade Östen Persson sitt glasmästeri på Nygatan till en sidolokal i Smedmans fastighet.
16. På 1930-talet stod det klart för skolrådet i Storuman, att en ny skolbyggnad måste till. Skoltomt förvärvades och 1933 stod denna skola med 6 klassrum, skolkök, slöjdsal och separat gymnastikbyggnad inflyttningsklar. Det är den byggnaden som sedermera fick namnet Centralskolan. Under 30 år hade skolan i Storuman utvecklats från en mindre folkskola med en lärare till en sexårig skola av A-form med sex lärare. Nämnda byggnad täckte behovet av skollokaler ända fram till 1947, då sjuårig skolplikt infördes och en s.k. "Högre Folkskola" inrättades. En av de större lokalerna i Centralskolan användes som tingslokal ända till år 1950. Samma lokal har under åren också fått vara vallokal vart fjärde år. Huset revs för att ge plats åt en ny konsumbutik.
17. Järnvägshotellet i Storuman. Byggdes upp i anslutning till Inlandsbanans indragning i Storuman. HÄR! kan du läsa mer om Järnvägshotellet som fyllde 100 år 1923. (Öppnas i ny flik!)
18. Denna fastighet kallades i folkmun för Gula Kliniken. Här bodde tidigare viss chefspersonal vid SJ. Huset revs 1981 när Sune Sandin byggde sin nya butik ICA Renen.
19. Lindströms Sportaffär AB på Skolgatan 14 i Storuman. Det var Hjalmar Johansson som startade denna butik 1934. Han sålde både affär och fastighet till Gottfrid Johansson som drev butiken Gottes Cykel & Sport fram till 1946 då Axel Lindström köpte rörelsen och fastigheten av honom. Butiken brann ner 1976.
20. Bredénska Huset på Skolgatan. Elin Petronella, som var bördig från Härnösand, och Oskar Bredén, som kommit från Ulricehamn lät bygga detta trevåningshus i trä på Skolgatan i Storuman och där flyttade familjen in år 1920. I huset fanns bland annat en specerihandel, Bredéns Specerier, och även rum för resande. Både Sune Sandin och Erik Widén startade sina butiksverksamheter i här. Fastighetens placering medförde att den revs i slutet av 1950-talet när Skolgatan skulle rätas ut och breddas för biltrafik.
21. Detta hus var bostad för Thorwald Sundströms familj fram till 1948. 1951 flyttade Verner och Emil Lindström sitt urmakeri och sin guldsmedsaffär till denna fastighet. Affären såldes 1978 till Gunnar Hellström. Efter honom blev det Kalles Ur & Guld (Kalle Henriksson) som hade butiken. Den lades emellertid ner en bit in på 2000-talet och numera är det SCA som har sitt kontor i fastigheten.



(Se numreringar på fotot!)

22. John Sjöberg förvärvade Johan G Sahlmans gård när den revs för att ge plats åt Järnvägshotellets bygge. Huset byggdes upp igen på denna tomt på Järnvägsgatan. Gottfrid Sjöberg övertog huset och öppnade en järnhandel 1929. Till denna fastighet flyttade Bengt George sin livsmedelsbutik Georges Livs 1959. År 1967 startade Jarl Orrkvist och Östen Yngvesson radio- och vitvaruaffär i lokalen.
23. Bröderna Albin och Erhard Karlsson byggde detta hus i början av 1920-talet. Albin var skräddare och Erhard var vandringrättare, dåtidens konsult i jordbruksfrågor. Huset köptes senare av AB Skarins Skogsförvaltning och därefter av Bowaters Skogsbolag.
24. År 1944 byggde Verner Sahlman ut denna fastighet på Stenselevägen där han öppnade en radio- och elaffär. I samband med att Sahlman avled 1949 såldes företaget till ingenjör Evert Danielsson från Brännland. 1952 byggde han nytt på Skolgatan 5 och flyttade affärsrörelsen dit. Därefter öppnade Ebba Löfvenius-Jansson en beklädnadsaffär "Skjortan" som var verksam 1957 till 1962. Huset revs kort därefter.
25. Detta hus ägdes av Laurentius Sundin. 1938 startade dottern Anna, modist till yrket, en hattaffär. Olika verksamheter har funnitsi lokalen genon åren, bland annat Arbetsförmedlingen och Nordsvenska Dagbladets lokalredaktion. I samband med att Sundin gick i pension 1945 sålde han fastigheten till urmakare Eriksson som inredde urverkstad och butik. Hösten 1946 överlät Eriksson urmakeriet till bröderna Verner och Emil Lindström. 1950 sålde fastigheten till Linda Stenmark. Hennes dotter Margareta Sundström öppnade tillsammans med maken Ture en pappershandel. Huset revs för att ett nybygge av hyresfastighet var planerad på Stenselevägen.
26. Denna fastighet ägdes på tidigt 1900-tal av en herre vid namn Kristiansson. 1923 överlät han fastihet och caférörelse till en Strandberg. Vid fototillfället ägdes caférörelsen och bageriet av Allan Eriksson. 1944 övertog makarna Sonja och Oscar Mannberg över fastigheten och drev den under namnet Mannbergs Konditori och Bageri men kallades i folkmun för "Kringlan" eftersom det en skylt med en kringla hängde ovanför entrén. I verksamheten fanns tre bagare, fyra servitriser och ett varubud. 1963 flyttade makarna Mannberg konditoriet och bageriet till nybyggda lokaler till torget, Blå Vägen 237. Fastigheten på Stenselevägen köptes upp av Stensele kommun och fungerade en tid som ungdomgården "Kringlan". Huset gick samma öde tillmötes som de andra på Stenselevägen när nya hyresfastigheter skulle byggas i slutet av 1960-talet.



(Se numreringar på fotot!)

27. År 1923 byggde P. Almrot, J. Sandberg och målaren Augustsson detta hus som kom att bli Storumans Bio. 1924 flyttade Thorvald Sundström med familj till Storuman. Han övertog fastigheten med biografen. Huset var fram till 1954 den enda samlingslokalen för bio, dans, basarer, möten och fester av olika slag. Här spelades det amatörteater och under andra världskriget hölls även militärrevyer. Här kunde man gå på bio fram till 1960-talets slut då verksamheten upphörde. Lokalen var sliten och den revs någon gång på 1970-talet. Idag är platsen en obebyggd grusplan.
28. Detta hus byggdes på 1920-talet och här fanns under många år ett skrädderi. Johan Lundgren övertog affären 1948 och 1958 öppnade Elissons Kläder, från Lycksele, en filial i dessa lokaler. Här har sedermera funnit andra affärsrörelser såsom Enge Forsbergs Möbelaffär och Storumans Taxi. På senare tid är det Vuxenskolan som har sin verksamhet i fastigheten.


Källor: Storuman från förr (ISBN:978-91-86249-60-1), Järnvägsmuseet (digitaltmuseum.se), jvgfoto.se, historiskt.nu, Svensk Nationell Datatjänst (snd.se), Storuman från obygd till tätort, utgiven 1964.



STARTSIDAN          FOTOARKIVET          TILL TOPPEN