Du är här:
I denna engelska skrift beskrivs Juktanbygget och i synnerhet kraftverket mera i detalj. Jan Sandgren har plockat fram tidigare tryckt material som behandlar detta bygge och som visar hela idén med att länka samman Storjuktan och Umeälven i ett projekt.
Här är en sprängskiss som visar hur Juktans kraftverk är tänkt att fungera. Generatorn har en kapacitet påhela 335 MW och är en av de allra största i sitt slag.
Storjuktan har varit reglerad sedan 1963. Dammen som byggdes i Storjuktans nedre del reducerade vattenflödet i älven från 29 m3 per sekund till ett minimum av 3 m3 per sekund. Idén med Juktanbygget var att skapa ytterligare en vattenreservoar i Blaiksjön på 40 miljoner m3 vatten.
Denna sprängskiss visar nivåskillnaderna mellan Storjuktan, Blaiksjön och Storumansjön. Som synes är det ca 20 km mellan de två vattendragen. Det som på bilden kallas Powerhouse är själva generatoranläggningen som ligger direkt under Blaiksjön där övre dämningsgränsen är 627,0 meter över havet. Nivåskillnaden mellan Storjuktan och Storumansjön är i runda tal 60 meter.
dag använder man inte Blaiksjöns reservoar längre. Merproduktionen av energi motsvarade inte den kostnad som användes för att pumpa upp vatten till Blaiksjön från Storjuktan. Idag drivs turbinerna enbart med vatten som går i det lägre tunnelröret direkt från Storjuktan och vidare genom turbinerna till Storumansjön.
Här möts "headrace" (huvudtunneln till vänster) och "tailrace" (utloppstunneln) som forslar vattnet vidare mot Storumansjön. Arean på utloppstunneln är hela 80 m2. Underjordiska vattenkraftverk av denna typ har en lång tradition i Sverige. Först ut var Mockfjärd som byggdes 1908-1912 följt av Porjus 1910-1915. Konditionen i dessa underjordiska tunnlar har visat sig hålla en mycket hög standard vid besiktningar under 60- och 70-talet. Den största vattentunnel som byggts i Sverige är Stornorrfors som har en snittarea av 390 m2. Den byggdes klar 1958.
Denna bild är tagen i ett tidigare skede av byggandet. Jämför föregående bild!
Detta rör med en diameter av 5,5 meter kallas "Throttle valve" och kan jämföras med ett luftspjäll i en bensinmotor.
Detta är maskinhallen som ligger 280 meter under jordskorpan. Här pågår arbete med att montera den stora turbinen. Mycket energi har lagts ned för att minska bullernivån till ett minimum.
Tekniken för att anlägga ett nytt kraftverk har lång tradition i Sverige. Bilden ovan är tagen i turbinhallen i Harsprånget. Som synes så tar man inte mer utrymme i anspråk än absolut nödvändigt.
Så här ser en diagonalturbin ut. Exemplet ovan är den som sitter i kraftverket Ajaure och har en effekt av 85 MW.
"Lent som silke" är uttryck som används för att beskriva finnishen i turbinen.
Ytterligare en skiss som visar nedledningen från Blaiksjön till turbinhuset.
Slutligen en bild som bland annat visar de tillfälliga logementen vid Juktanbygget.
Referenser i skriften HYDRO POWER IN SWEDEN
