Den nya bron i Åskilje, där Umeälven och Juktån sammanstrålar, stod färdig 1965. För biltrafiken innebar detta att man slapp att använda den intilliggande kombinerade väg- och järnvägsbro som hittills hade fungerat som överfart. Du ser järnvägsbron i bakgrunden till vänster. På fotot ser vi en även en del av räckesarbetet som pågick när VK´s lokalreporter Harald Eriksson var på besök.

Oj då, lastbilar i dubbla led. Inte kan det väl vara så att man testar om bron håller? Nä, det är för långsökt. Det handlar nog om, som vi antydde tidigare, att detta har med invigningen att göra. På bilden ser vi närmast till vänster arbetsledaren Harald Niva, Storuman.

Det är så att det är frågan om en provbelastning. Moderna broar har en så pass stor reservbelastningsförmåga att det är svårt att få ihop den belastning per meter brobana som krävs. Det är den rörliga lasten (läs lasten av trafiken, med något påslag) i ton per meter brobana som ska på och det brukar stå på ritningarna. Den kan vara så hög att det är svårt att få ihop de höga lasterna. De två filer av lastbilar som man har fått fram för detta kan då motsvara då en lägre belastning av den behövliga. Man läggar aldrig på en belastning som är så stor att den äventyrar bron.
Om man behöver lasta på exempelvis 5 ton per meter men kan bara få till 4 ton får man nöja sig med det. Då belastar man med 80 % av den (av nyttiga belastningen) som bron är räknad för. När man har fört ut 80 % av belastningen så kollar man vad nedböjningen i mitten av bron blir, och kanske också på fler punkter utefter bron. Detta gör man med ett avvägningsinstrument. På en av bilderna står ett sådant strax vid landfästet. Man kollar varje sida av bron. Det är ju konstruktionerna på sidorna som är primära för att  bära bron. I detta fall, som bara är hypotetiskt med sina 80 %, bör nedböjningen bli ungefär 80 % av den beräknade. Viktigt är att man avläser hur bron fjädrar tillbaka vid avlastningen. I princip brukar en provbelastad bro i många fall återgå till utgångsläget eller mycket nära.
Det går inte att se på bilderna om bilarna har är gruslastade men det är det normala. På foton från andra provbelastningar kan man oftast se gruslasten bukta upp över lämmarna.

Brobyggare på det hopsvetsade dragbandet till den nya Åskiljebron. Från vänster svetsarna Rainer Eriksson, Bore Grönholm (arbetsledare), Börje Johansson, Stockholm och hantlangare Oskar Brännström, Paulund, Åskilje. Till vänster i bakgrunden ser vi den kombinerade bron för landsvägs- och järnvägstrafik.