STORUMAN - EN STOR INLANDSKOMMUN I LANDSKAPET LAPPLAND - VÄSTERBOTTENS LÄN
Du är här:
Tips: Alla fotografier har ett ID:nr i nedre vänstra hörnet som du kan använda vid konversation!
Uppdaterad 2021.02.05
En båtplats i Kaskeluokt. Längre ned på bild 33c har du en närbild på en av båtarna.
Denna båt ser inte ut som en vanlig träbåt. Någon som vet mer?
Kan det vara någon form av tvätt eller möjligen färgning på gång? Vad är det för makapär som står till höger i bild?
Dan Ståhl från Storuman skriver följande i ett mejl:
● 29/1 2015 – Hej! Makapären på bilden minns jag från min barndom. Den kallades för "Blenda" och användes mycket riktigt till tvätt. Man vrider handtaget med ribborna ett kvarts varv så den passa i vaggan. Sen är det bara att veva på. Lika trist som att dra en slipsten.
Det är kanske svårt att 60 år efteråt se vilken vy fotografen fångat men känner du igen något på bilderna är du välkommen att kommentera dessa!
En fastighet skapligt nära sjön. Var det några bostäder i Kaskeluokt som fick stryka på foten när regleringen var ett faktum? Byn var på denna tid en typisk jordbruksort där odlade arealer, ängar och kreatur formade livet för de som då bodde här. Idag finns det, vad jag vet, inte kvar någon som bedriver jordbruk i större skala i Kaskeluokt.
Ånyo en fastighet i Kaskeluokt. Var och vems?
Betesmark som kanske tillhör fastigheten ovan.
Vet du mer? Berätta!
Bild från Kaskeluokt 1954.
Christer Olofsson, Kaskeluokt berättar:
– Den första bilden är tagen från gården och visar Karl Olofssons (en bror till min farfar) gård. Där bor numera Karls dotter Valborg Sundelin.
Visst är det Kyrkberget som tronar på andra sidan sjön. En träbåt med motor och en ställning med, ja vaddå?
Christer Olofsson från Kaskeluokt berättar:
– Denna är tagen nere vid farfars båtlänning och visar ställningen där man hängde noten (fiskeredskap) på tork. Jag minns när den fortfarande stod upp men numera finns nog inga lämningar kvar av den.
Kan detta vara en vy mot sundet där så småningom hängbron byggdes? Hör av dig och berätta!
Christer Olofsson, Kaskeluokt:
– Detta foto visar mycket riktigt sundet där hängbron numera finns. Uppe till höger ser man Andreas Anderssons gård där Jan-Olov Pennling bor idag.
Christer Olofsson i Kaskeluokt känner igen denna bild:
– Den är fotad på samma ställe som på bild 29c men i motsatt riktning upp mot hans farfars gård. I förgrunden ses sågen där allt virke som behövdes på gården framställdes. På den här tiden hade var och varannan skogsägare en egen gårdssåg. Den flyttades av Vattenfall till en högre belägen plats på ägorna, där även ett nytt såghus byggdes i Vattenfalls regi.
Pinnpojken står med mätstickan och markerar var högsta dämningsgräns skall gå på åkern.
Det vi ser i bild lär inte finns kvar idag. Ser ut att vara några skjul och ett litet virkesupplag.
Christer Olofsson berättar:
– Här ser vi såghuset från gårdsplanen. Vi ser också till vänster en takspånshyvel. De flesta byggnader hade fram till denna tidpunkt tak klädda med takspån, men plåten var i antågande och alla gamla spåntak kläddes efterhand med ”pannplåt”. Även nästa bild (30d) är tagen från gårdsplanen i västlig riktning.
Detta foto är taget från samma gårdsplan som på bilden ovan!